Min första anka fångad

Okej, den var av plast men ändå...
Den hade kommit ut i en av dammarna och jag gav mig tusan på att jag skulle bärga den. Det var lite knivigt minst sagt för jag tycker det är lite läskigt att simma ut där (det blir fort djupt) så jag försökte på alla möjliga vis. Jag tog till och med paus och gjorde lite annat för att få tid att fundera ut hur jag skulle angripa problemet. Till slut simmade jag ändå men jag fick inte fatt om den men tack vare simmandet blev det svallvågor som förde den närmare stranden så att jag kunde ta den. Jag fick sträcka mej så att nacken höll på att bli permanent förlängd men det var det värt. Tyvärr fick jag inte behålla fångsten särskilt länge. Matte sa att den inte var hälsosam att tugga på så hon tog den. Trist men huvudsaken var att jag fick upp den på land. Mattes mammas hund (Knappen kallas han) är ganska korkad eller väldigt korkad för han skäller på ankan och tror den är riktig. Han måste ha fel på både det ena och det andra för det begriper ju vem som helst att den är fuskis. Men roligt var det. Matte hade också kul...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0