Vildhunden

Äntligen har jag fått matte att fixa en blogg till mig. Jag har tjatat ända sedan jag fick veta att min kompis Wallander har en och NU först har matte kommit loss.

Jag heter Lakrits och är en nio och en halv månaders flatte. Världens finaste tycker min matte, fast inte när jag smiter och tar små rundor för att spana in andra hundar förstås... Den senaste veckan har jag smitit en hel del och matte säger att jag är vild och galen, därav namnet på bloggen.

Jag bor ute på landet, ganska nära Sturups flygplats, mitt ute i skogen. Där är jättefint. Tidigare bodde vi i stan men jag övertalade matte att flytta ut på landet. Hon trivs också bra (hon säger att hon trivs när jag har det bra) men pustar och stånkar över alla kartonger, kassar och möbler.

När jag var pytteliten bodde jag i Onsala (ni vet där de gör så god korv) ett par mil söder om Göteborg. Matte hämtade mig där i slutet av juli förra året (jag är född den 25 maj) och det var ganska jobbigt i början att inte kunna busa med mina syskon (vi är fyra tjejer i kullen) och inte ha mamma att snylta mat av men det gick ändå ganska bra. Matte tog ledigt mycket första halvåret också så vi tillbringade mycket tid tillsammans. Sedan i januari har hon börjat plugga igen och på dagarna när hon är iväg är jag hos hennes föräldrar. Där är det lajbans nästan jämt. De har en gammal skruttig hund som jag försöker få igång men det går ganska trögt ibland. Fast jag tror han gillar mig ganska bra ändå. I vilket fall som helst är där superbra trädgård, hur stor som helst där jag kan härja (fast det blir ett himla liv när jag börjar gräva). Mattes mamma lagar pannkakor till mig ibland när det blir långa dagar och jag saknar matte. Hon pluggar till läkare. Jag tycker det är dumt att hon inte blir veterinär istället, då hade jag haft bättre nytta av det om jag nu skulle ha oturen att skada mig eller bli sjuk någon gång.

Nu i veckan har vi varit och hälsar på mattes syrra i Stockholm. Jag är inte så förtjust i storstan fast här är många hundar man kan spana in så det är ganska kul att komma hit på besök lite då och då. Imorgon åker vi hem igen till skogen, det blir skönt.  Syrran tycker inte det är kul att vi åker. Hon har det fint faktiskt, jag har en egen biabädd här, leksaker och sådant. Och så sover jag hos matte förstås. Syrran är rolig hon, särskilt när vi är ute i skogen och hon gömmer sig och jag får leta. Ojojoj vad otålig man är då.

Nä...nu är det dags för kvällsvälling. Jag måste säga till matte så att hon inte glömmer. Välling är så gott. Vissa skrattar åt mig att jag tycker det men jag tror det är tack vare vällingen jag har blivit så stor och starkt. Matte säger att jag är en jättehund. Man skulle ju kunna bli förolämpad. Precis som om hon vill ha en liten knähund. Hmpf. Fast jag tror bara det är som hon säger, hon gillar nog mig som jag är.

Pussar&Kramar till alla
/Lakrits