Vildhunden

I morse fick vi fösa upp dörren igen. Mer snö. Och inte så lite heller. Matte hastade ut för att flytta bilen lite mer åt sidan så att han som plogar lättare skulle kunna komma fram och ta lite mer av uppfarten. Men vad hände? Jo, Matte körde fast. Det sluttade liiiite bara, Lova sjönk ner med baken en smula och så vips satt vi där. Matte muttrade, försökte köra fram, backa, köra fram, backa. Men utan resultat. Då sprang hon och hämtade singel och hällde vid hjulen för att få fäste men även det utan resultat. Efter en halvtimme fick hon ge sig...hon kom inte loss själv. Sällan har jag sett Matte så uppriven, det här var droppen liksom. Snön invaderar varenda liten vrå av tillvaron. Hon var så arg att tårnarna sprutade....och då är Matte riktigt arg! Jag höll mig på min kant för jag hade ju inte alls med saken att göra.

Ett telefonsamtal till Dagis....Dagismatte trodde säkert det hade hänt något förfärligt som Matte lät. Vildhusse väcktes (vi säger inte vilken tid det var :) Matte lät meddela att han hade sovit färdigt och att det var dags för honom att ta en liten tur till Solgläntan!  

En kvart senare var Lova loss från sin lilla fastkörning. Matte var inte lika förbaskad längre utan tog tag i att skotta upp gångarna som blåst igen helt så att vi knappt kunde ta oss fram mellan huset och parkeringen. 

Tänk så onödigt av Matte att bli så upprörd men det är klart....snön ÄR onekligen besvärlig och Matte har hållit sig rätt lugn hittills men nu rann det över.

Mycket skottning har det blivit. Några pulsiga rundor i skogen. Ingen träning för uppfarten fick ju göras i ordning först. Men om det inte kommer mer snö inatt kan vi träna lite imorgon. Matte ska jobba natten då men på dagen är hon ju ledig. Jag tycker hon jobbar för mycket. Det tycker hon själv ibland. Men det är som det är.