Soffan igen

Jag har verkligen försökt vara hemma hela tiden förutom när jag jobbar. Tänkte att det skulle gå att vänja sig. Men det var inte riktigt så enkelt. Vore kanske konstigt om det hade varit just enkelt. Det blir ensamt och snurrigt, jag sover knappt och på kvällarna sitter jag bara och stirrar. Framför mig. På urnan. På klomärkena i trägolvet. Fattar att Lakrits är borta och ändå är hon så mycket där. Jag hör klorna mot golvet. Jag har svårt att äta för hon tittar på mig. På natten borde hon vara i sängen. Jag ligger ihopknorrad för så brukar det ju vara men min nästan dubbelsäng är rent för stor.  

Det skulle kunna vara fint att hon är så mycket närvarande hemma men det funkar inte så ännu. Det blir bara svårt och rörigt. Jag tänker att jag gjorde fel, att det är mitt fel, att jag borde kunnat göra något mer för henne men det kunde jag inte. 

Så jag får nog varva hemma med sällskap annars blir jag rent knasig. Nu ligger jag med en liten liten Voffsa bredvid mig i soffa. Trångt och skönt, precis som det ska vara och även om Lajrits fattas mig väldigt mycket även här så är det hanterbart. 

Nu ska jag försöka få lite sömn så jag känner mig som människa igen och inte som en zombie. 

Kommentarer
Postat av: Helene, Wallander & GW

Det finns soffa & sängplats även hos oss om så önskas och du är så välkommen hit när helst du vill!
Kram

2015-02-11 @ 22:17:30

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0