Fridfullt
Här sitter jag vid vårt lilla campingbord och skriver. Matte finns i närheten, hon har förmiddagen med mig, sedan tar Yster eftermiddagen. Morgonen och kvällen är jag själv, antingen i bilen eller vid skruven. Jag tycker bättre om bilen än om skruven men jag börjar vänja mig. Överhuvudtaget börjar jag känna mig riktigt hemma här. Igår låg jag kvar vid tältet när matte och Yster gick och åt middag, jag kände inte alls ens för att hänga med. Men på morgonen följer jag med till frukosten för då får jag smaka macka av matte. Yster förfasar sig men det är faktiskt så att det inte alls är samma sak att få saker vid bordet utomhus som inomhus. Jag tigger inte alls inne men ute gäller inte samma regler.
Ja, den där episoden när jag skulle vara inne hos familjen som har kursgården vill jag helst glömma. Det var pinsamt. Men jag kunde inte hjälpa, känslorna rusade iväg med mig och jag skällde i upprördhet. Det kan hända vem som helst skulle jag tro. Men det har blivit bättre sedan dess.
Jag får bada varje dag i en sjö som ligger en bit bort. Idag tror jag faktiskt både Yster och matte följer med. Yster vill nämligen se mig hoppa från bryggan. Det började jag med i förrgår och nu hoppar jag ut även om matte inte har hunnit kasta leksak till mig än. Jag tycker det är mysigt att splasha i. Igår var det några barn också som badade och de ville leka med mig. Kul! Här är en bild på oss:
Igår kväll hände sedan något knasigt. När kursen var slut för dagen packade matte ihop sina rytminstrument och Yster tog med sin bas och en batteridriven miniförstärkare. Så åkte vi till sjön jag berättade om för där finns ett bord. Och så övade matte och Yster på låtar de ska framföra sista kvällen vid lägerelden. Fast om vi ska vara ärliga så skrattade de mest och höll på. Vem som helst som inte har sett dem så förr skulle trott de var helt galna eller hade fått i sig nåot de inte borde. Men jag har ju varit med om det hela förr, särskilt hos Yster i Stockholm så jag plaskade runt lite stillsamt och fiskade i sjön.
Livet går alltså vidare här i lagom takt. Jag har faktiskt blivit lite mer stillsam i sällskap med andra människor. Jag får ju sitta med en hel del och då får jag inte flänga runt alls. I början fick matte säga till mig hela tiden men nu behövs det inte så mycket längre. Ibland glömmer jag mig och springer efter henne in när hon ska hämta mat eller gå på toa eller så men jag blir snabbt föpassad ut av henne igen. Men jag tar det inte så hårt. Hon är ju inte sur på riktigt.
Vi ska kanske träna lite idag. Vi provade igår men det blev inget för jag var trött efter simningen. Men kanske idag.
Kramar från Vildhunden i Värmland
Åh!vilket härligt liv du lever där!Önskar att jag var med =(
Vad bra att du börjat vänja dig vid både det ena och det andra. Tyvärr är det så att man ingenting tjänar på att "tjafsa" (tvärtom).
MOR är inte heller så värst förtjust i det där med att det tycks vara skillnad på att få mat vid bordet ute. Hon tycker det är samma sak, bord som bord, tiggeri som tiggeri. Om jag försöker säger hon: "brukar jag stå och tigga när du äter? Nej, just det, så gå och lägg dig." Hon har helt rätt, ingen stör mig när jag äter, men...
Så mysigt det ser ut när du badar med barnen, vilken tur att det finns en sjö i närheten. Du badar så mycket, förvandlas bara inte till en sjöjungfru.
Det skulle vara roligt att få lyssna på din matte & SysterYster tillsammans någongång. Igår var jag & MOR inne på SysterYsters hemsida och lyssnade på lite smakprov. Det lät jättebra, det kan du hälsa henne (men det vet hon ju så klart redan). Jag tror att ni kommer att få en förbaskat rolig sista kväll.
Förresten, när vi eventuellt skall ha grillkväll senare i sommar så kanske vi oxå kan ha lite music, kanske premiär för vårt nya band...
Hälsa matte att du kan oxå behöva ha lite semester, dvs att slippa träningen. Jag tycker bara att ni skall bada, njuta & ha jädrans roligt.
Nä...sjöjungfru lär jag nog inte bli. Sjöodjur kanske. Nä...matte säger att jag är söt när jag simmar. Men grejen är att det finns jättedåligt med skogsvägar här fast det är gott om skog. Så det blir simträning istället för så mycket promenader. Och simma är ganska jobbigt kan jag säga!
Det blir inte mycket "vanlig" träning. Vi är lata båda två.
Oj så härligt att ni har det bra alla tre tillsamman. Speciell lycka känns för dig Lakrits som får lära dig så mycket socialt umgänge. Det är ju perfekt att badglädjen håller i sig! God fortsättning önskar dagismatte och medicinpinnen i Stockholm.
