Kvällsbad i Yddingen

En kväll med bäste Elliot! Inga mygg, bus och bad. Vad mer kan man begära? 


Långa Bryggan
Elliot ligger med en pinne. Jag på väg upp!
Snart min pinne!!!

När vi kom hem blev jag så inspirerad av vårkänslorna att jag grävde upp helgens märgben och tog in på mattan i v-rummet. Matte torkade av det och suckade. Nu är det slut och jag är nöjd! 


Lek och träning

Vi tränar och är ute mycket nu när det är vår och ljust länge. Här är lite bilder från vår mysiga måndagsgrupp. Alla var inte med på den träningen så vi får fylla på. Matte säger att det är nyttigt för mig att sitta kvar medan hon går runt och fotar. Jag vet inte riktigt....
 
Några bilder blev det på oss också. Tack för det! 
 
 
Jag och Matte på träningen
 
Bus! Jag vinner. 
 
Lägger mig ner och nästa steg är att lägga tassen på leksaken och rulla runt. Funkar nästan alltid! 
 
Lisa och Nick i fin position
 
Bitte och Spexa går också fint! 
 
 
'Lisa och Nick tänker ut stordåd! 
 
Susann och Kajza pausar! 
 
Kajza står så fint i fjärren! 
 
Spexa sitter så fint och observerar sin matte! 
 
Sen var vi ju ute med Elliot i fredags innan vi åkte hem till honom sedan och käkade och kattmyste. Vi gick runt sjön här hemmavid (Lakritssjön alltså). 
 
Sim sim sim sim sim
 
Elliot rullar. En inte alltför ovanlig syn! 
 
Jag springer som en tokstolla! 
 
Stilla och fint på bryggan
 
 
Läggdags för mig och Matte nu
/Luna

Sommartider

Så länge det är ljust på kvällarna nu. Det är vår och jag har fullt med spring i benen 😊


Matte hade det jobbigt med sitt huvud i veckan som gick. Stackars henne vad ont hon hade. Jag kunde inte göra mycket mer än bara vara vid hennes sida. 

Tur hon repade sig i fredags kväll så att vi kunde hänga med hem till Elliot! 

Jag pussade Lipton, alltså den vita katten! Han verkade inte så impad men han stack faktiskt inte iväg! 

I helgen har vi spårat och fixat hemma, både inne och ute! Härligt väder och skönt att kunna ligga ute och mysa med ytterdörren öppen!


Jag vittjade katternas matmaskin 😂 Smarrigt!
Trängsel i mitt spår
Men jag hittade Bambitassen ändå!
Matte skulle plantera i en pallkrage...
...och vad låg där om inte mitt ben som jag just hade gömt...
Matte har tagit av mig en massa päls i helgen. Jag blev så smal att jag fick större matportioner och ugnsbakad lax. Inte alls dumt!

Elliot 11 år

Hipp hipp hurra för Elliot idag! Han fyller 11 år! Vi tänker också extra på hans fina brorsa Wallander som inte finns med oss längre. Men han finns hos oss i Dogland och vi har tänt ljus där idag. 


Vi firade Elliot på Revinge på Flaggstångshöjden! En härlig bit laxpaj fick vi smaska på 😋. Tack Ann för fikan! Efter den gick vi en tur och sen fick Elliot lite paket med sig hem! En fin kväll och så trött jag blev! 


Ann dukar upp
Väntans tider
Smaskens!
Närbilder på hungriga rackartussar
Tröttisar efteråt

En tur på Revinge i helgen

Jaha. Ännu en helg har passerat. Den inleddes på fredag eftermiddag med en tur med Lykke, Candy och Helene som kom på besök till Lakritsskogen. Voffsan var också med. Riktigt kul hade vi allihopa. Ja, i alla fall jag och Candy. Fast vi råkade hoppa i ett dike fullt med sörja och jag råkade doppa huvudet där tre eller fyra gånger. När vi kom hem åkte jag in i duschen och Matte bara suckade. Jag var tydligen inte alldeles ren men det blev jag sen vill jag lova!

Helgen innehöll spår, promenad, kompishäng med Voffsan, en tur med Voffsan och Elliot på Revinge. Alltid lika fint att springa på heden. Det blev ett gruppfoto också. Det blev lite komiskt. Bara Voffsan är ordentlig när det ska fotas.  

 
Jag undersöker marken. Elliot tittar bort. 
 
 
 Och nu råkade jag titta på fel håll! Dålig tajming Matte.  
 
 
Jag kunde INTE hålla mig längre och var tvungen att pussa Elliot. Voffsan blev lite inklämd...
 
 
Och här vet jag inte riktigt vad Voffsan tänker... Hon ser nästan ut som hon tänker pussa Elliot lite hon också! 

Skitväder ikväll. Matte fegade ur träningen med motiveringen att hon behövde jobba vilket i och för sig också var sant. Vi blev jätteblöta när vi gick kvällsrundan  men sen har jag ätit korv och smakat lite motorskaka. Inte illa. Men jag tycker Matte ska jobba mindre. Hon verkar stressad. Tur det är träning hela kvällen imorgon i Sandby så att hon kan koppla av! 

Nattpuss

/Luna


höst blev till vinter och vinter snart vår

Hej på er! 

Det har verkligen varit svårt att komma loss med skrivandet. Jag har liksom sån prestationsångest och skjuter bara upp det. Matte har sagt att jag inte ska ta det allvarligt och att jag gör det bara om jag vill. Nu vill jag. För tiden går så fort och om jag skriver och lägger upp bilder så kommer jag ihåg bättre vad vi har gjort! 

Så här kommer en bildkavalkad från hösten och fram till nu så ni får se lite hur vi har haft det. Vintern är ju inte så rolig och det blir färre bilder men vi har ändå hittat på en del. Framför allt har vi ihärdigt tränat med vår trevliga måndagsgrupp och nu har träningen även kommit igång hos Lisa i Sandby. Det lackar mot vår och jag har börjat gräva upp min benskatt. Jag har det bra på dagarna när Matte jobbar, jag är på hemma hos dagis hos hennes föräldrar. Det är väldigt skönt att kunna sträcka ut sig i biabädden eller under soffbordet och vila med Dagismatte när Matte har åkt till jobbet. Och nu är vi ute mycket i trädgården också och Vildhusse håller på med sina projekt och klyver ved. Jag hjälper honom att bära omkring veden så att den luftas. När Dagismatte rensar ogräs hjälper jag henne också. Ja, jag tror dom uppskattar det faktiskt. Matte jobbar mycket men vi hinner också med att träffa

kompisar, träna, gå promenader och snart ska vi väl också börja vårfixa hemma i trädgården. I höstas höll vi ju på med pallkragar och köra jord och det börjar bli dags att fortsätta med det projektet! 

 

Här är jag i höstas när jag övervakar arbetet i trädgården. 

 

Matte och jag i höstas när vi tränade med Helene och GW på Svedala BK

 

Jag hjälpte också Matte med en statistiktenta som hon tyckte var jobbig i höstas. Hon går sån där forskarutbildning och då måste hon gå kurser fastän hon är färdig med sin läkarutbildning för länge sen. 

 

Jag vilar mig rätt ofta i soffan. 

 

Ibland när jag ska gå ner fastnar jag lite grann....

Sent i höstas åkte vi till Stockholm och hälsade på Mattes systrar och Ellinors lille Max. Vi körde upp och då stannade vi vid Vättern och pausade. 

 

Paus med utsikt över Vättern. 

I Stockholm var det jättemycket snö! Det var väldigt besvärligt att ta sig fram. För att kunna gå ordentligt fick vi åka ut till skogen i Hellas. Matte säger att det är en fin skog och jag håller med efter att ha varit där! 

 

Här springer jag med Ellinor och lille Max. 

 

Han är allt rätt rolig den lille pysen! Här tänker jag pussa honom och alla som känner mig vet att jag lyckas alltid med det! 

I december passade vi GW några dagar. Han tyckte det var jobbigt att vara ifrån sin Matte men jag försökte ta hand om honom och jag pussade honom jättemycket! 

 

Här gnager vi ben framför brasan! 

Så småningom blev det jul. Vi var hemma och hade det lugnt. Första julafton på massor med år som Matte inte jobbade så det var ovant för henne. Stockholmarna var nere på besök men det var ändå rätt lugnt. 

 

Här är jag i julescarf

I julklapp fick jag bland annat en fin bädd att ha i köket. Inte så dumt för Matte sitter ibland och jobbar där och nu har jag någonstans att ligga. 

 

När jag är trött vill jag gärna ha servering på sängkanten! 

Vi har tränat inomhus en del i vinter i en hall i Kongsmarken. Den är riktigt bra och skönt att gå in när det blåser och regnar ute tycker Matte.

 

Lilla jag i träningshallen

Efter jul kommer nyår. Matte gjorde fina paket till mig, Voffsan och Elliot. Det smällde en del här men jag orkade inte bry mig, var ju sent på kvällen och jag är en cool tjej och bryr mig inte om pang pang. Men eftersom både Voffsan och Elliot tycker väldigt illa om att det smälls och det skräpar ner och skrämmer både djur och människor så tycker jag att det borde bli slut med det där tramset. 

 

Mattes fina nyårssmällakarameller! Gott innehåll och ljudlösa! 

Januari är mörk och lite tråkig men ibland var det ändå fint väder och vi var ute en del och matade fåglar och fixadaae lite. Jag gillar att vara ute! 

 

Jag vaktar min tomt! 

Min favoritrunda är runt den lilla sjön. Den kallas Lakritssjön efter min föregångare och så får det nog vara. Den är väldigt mysig, man kan traska runt i strandkanten, gå ut och doppa sig, gå ut på brygga osv. Och det är så vackert i solnedgången. 

 

Lilla jag i skymningen. 

Vi passade Voffsan när hennes Matte åkte på semester. Jag gillar att ha en av mina bästa bästisar hos mig och vi hade det bra i 2,5 veckor ihop medan Voffsans Matte stack till Sydafrika! 

 

Vi får båda fint plats i min julklappsbädd! 

 

Voffsan hjälpte Matte att göra föreläsning. 

 

Sen blev hon alldeles trött och somnade i soffan. 

 

Jag hade det också skönt i andra änden.... Matte fick sitta i mitten. 

Nu är det ju också så att jag måste sköta mina plikter hemma. En av de vitkigaste är att vakta huset! När det händer något oväntat föredrar jag att spana från soffan. Där ser man bra. Ja den soffan är bra till mycket faktiskt! 

 

Vakthunden Luna

Vinter börjar gå mot vår även om det är bistert och kallt. Matte är sjuk ett par dagar i februari och är riktigt risig, ligger mest på soffan och jag tycke det känns konstigt och ovant, hon brukar vara så aktiv. Men när hon hämtat sig lite går vi runt sjön igen och spanar efter vår! 

 

Jag vid Långa Bryggan

När Matte jobbar måste vi gå upp tidigt. Jag tycker inte det är så kul, jag är faktiskt nästan lika trött på morgonen som Matte. Ni som känner henne vet att hon är som en zomie! 

 

Bara en liten stund till....

I slutet av februari fyllde Voffsan 5 år. Vi uppvaktade såklart med tårta och paket. Här hjälps vi åt att öppna! 

 

Vi väntar in våren från soffan när vi inte jobbar, är på träning eller träffar kompisar. 

 

För någon vecka sedan var vi med Elliot och Ann i Vomb och gick längs stranden. Så himla roligt! Elliot och jag badade en massa, ja även Voffsan gick i till magen! Det blåste väldigt mycket och tvåbeningarna klagade lite över det men jag tyckte det var kalasfint! 

 

Finaste Elliot! Min idol! 

 

Alla tre i böljan den blå! 

 

Elliot och jag! 

I veckan har jag och Matte invigt ett slags joggingbälte som jag sitter fast i runt Mattes midja. Jag var inte så imponerad men Matte säger att det blir bäst så när vi är ute och springer tillsammans för annars jagar jag löv och fräser iväg på fel håll och hon måste vänta på mig. Hmmm. Vi får se hur det ska bli framöver. Jag föredrar att springa fritt men om jag får göra det för det mesta får jag väl står ut med snöre ibland. 

 

Jag och Matte på joggingtur. 

Nu ska vi faktiskt ut och spåra så jag måste sluta skriva. Nu vet ni lite hur vi har haft det så ska jag försöka höra av mig lite oftare framöver och berätta om min vardag! 

Tass & Puss 

/Luna


Det går dåligt med bloggen

Ja vad ska jag säga. Det blir liksom inte av. Jag är trött när vi kommer hem och har glömmer bort det när vi är lediga.

Vi har haft en bra sommar men nu är det ju höst. Min matte gillar inte det har jag förstått. Jag tycker om löven! Och att det är svalt. Men mörkret är tråkigt, det håller jag med om.

Idag gick jag ett spår som Matte var så väldigt nöjd med! Trevligt!

Förra helgen var vi på utställning. Det gick sådär för jag mådde illa och ville inte ha köttbullar och egentligen tyckte jag vi kunde åkt hem direkt. Men vi fick en rosett med oss hem!

Vi badade med Elliot i Vomb för ett tag sedan

Voffsan har fått morgonrock hon med 😊

Ja jag vet inte riktigt vad jag mer ska säga nu. Jag ska se om jag kan komma ihåg att blogga lite oftare men vi får se. Det blir som det blir.

Tass o puss!
/Luna


Ett år med Matte

Idag är det precis ett år sedan jag flyttade hem till Matte. Då var jag liten och vimsig. Nu är jag stor och lite klok!

Dagsfärsk bild. Jag ser rätt klok och trevlig ut får jag nog säga. Matte håller med.

Och här kommer lite bildkavalkad....

Vi har haft ett härligt år ihop och vi ska ha många till. Vi har det jättebra ihop. Mycket är väldigt bra just nu. Semester, roliga träningar, sovmorgnar, trädgårdsfix, kompisträffar mm. Får inte träffa GW just nu för jag löper och det är ju synd. Men om en vecka är det överstökat. Det som är tråkigt är att Walle är sjuk. Det är sorgligt jag önskar så att jag kunde pigga upp honom men han tycker bara jag är jobbig när jag pussas.

Det kommer mer reportage om sommaren men just nu orkar jag inte mer. Dom har gjort om layouten helt på bloggen och det var inte snällt mot mig och det funkar ganska dåligt så nu vill jag inte mer just nu.

Natti-natti
/Luna


Min födelsedag

Jag har ju fyllt 1 år. En stor sak! Jag blev uppvaktad av Elliot, Walle & GW, Lykke och Voffsan med mattar! Och av min egen matte såklart. Fick en masa roliga prylar med tema rosa. För jag är Rosa-Luna 🤗
Tårta med Voffs


Gick fort att äta! 

Och presenter...
Diverse nyttiga och roliga prylar

Sele och lina till spår


Finaste nya leksaken 


Utebädd. Matte ska snickra ett upphöjt stativ till den! 

Förutom fira födelsedag har vi besökt Uppland. Matte höll kurs. Jag hade passning av båda hennes föräldrar som hängde med. Vi bodde på landet i hyrd stuga 



Fina omgivningar 

Fin tomt


Fin pinne


På skogsäventyr 

Hemma är dock bäst! Bad med Elliot, bus med GW och mys med Voffs och skönt hemma har vi hunnit med.


Filosoferar


Action! 


Vackra solnedgångar


Och trädgårdsarbete som jag gillar så mycket!!! 

Härnäst ska vi till fjällen i Norge. Sen får vi nog hålla oss hemma säger både jag och Matte för vi tycker bäst om det och våra små vardagsäventyr. 

Tass o nospuss! 

/Luna


Till min älskade på 10-års dagen

Luna har fått låna ut bloggen, denna viktiga dag till ära ❤️

Idag skulle du fyllt tio år min älskade Lakkan. Vi ska fira dig ikväll. Träna hos Lisa, äta lite gott hemma hos Voffsan efteråt. Men det vet du säkert. Och ändå kanske inte. Jag vet att du finns i allt omkring mig. I jorden jag går på, i luften jag andas, i träden som susar i skogen. I den sommarvarma vinden.

Du är med och ändå inte. Du går inte längre bredvid mig på vägen genom livet. Ibland ser jag fortfarande din skugga. När jag gör mig redo att gå in med Voffsan på tävlingsplanen då sneglar jag åt vänster och tror att jag ska se din svarta gestalt i ögonvrån. Men nä, jag får sänka blicken ett hack och där står en pigg, glad och bastant liten Voffsa. Världens finaste lilla Voffsa och en länk till dig på många sätt. Men du kommer aldrig mer att sluta upp vid min sida på väg in mot tävlingsledare och domare. Eller på skogsvägen. Eller smyga på mig i trädgården när jag satt och rensade ogräs och du kom och satte nosen i ryggen på mig och skrämde mig så jag var tvungen att ta paus och busa med dig.  Du kommer aldrig mer att lägga nosen över mina ben när vi lägger oss i sängen eller buffa på min vänstra hand så att jackan blir blöt på mudden.

Det som var du får jag aldrig tillbaka. Det gör fortfarande ont. Fastän prinsessan Luna också är världens finaste och du har testamenterat allt du ägde och hade till henne så saknar jag dig. Kejsarinnan av Lakritssogen. Det finns så mycket fina minnen med dig som fyller mig med glädje och med sorg. Vi utforskade världen tillsammans.  Och du lärde mig hur mycket jag kan älska. Att det aldrig finns något slut på kärleken fastän tiden tar slut.

Tack min älskade vän för att du lärde mig det som är allra viktigast i livet.  


En kväll i maj

Det är vackrast när det skymmer
All den kärlek himlen rymmer
Ligger samlad i ett dunkelt ljus 
Över jorden över marken hus

Visst är det så. En fin liten dikt faktiskt! Fast jag har då fullt upp med alla dofter. Det är min första vår! 

Jag och Voffsan är ute på promenader. 





Våra mattar dricker vin till grillad fisk medan jag bjuder upp gräs-Nisse robotklippare till dans. 


Vi går runt sjön i solnedgången 







Vi badar i havet hos GW och Walle!

Käkar glass ihop

När man kommer hem ramlar man ur buren så trött man är! 


Vi badar i Vomb...


Och i Tvedöra...

Med Elliot...

Vi har också hunnit med att kuska runt på lite träningstävlingar med Voffsan. Det gick bra för henne och Matte nu i Sjöbo! Förstapris! 


Rätt mycket trädgårdsarbete nu. 
Jag provar lådor...


Och sjunger...
"Jag vill ha en egen låda, jag kan ligga iiiiii"


Sen kan man råka bli trött och först till kvarn får plats i sängen...

Sist in får ta Bian! Gissa vem?!

Natti! 
/Luna

Vår på riktigt

Som vanligt har tiden bara rusat iväg. Jag har så fullt upp nu med att utforska allt under min första vår! 

Grävning är jag faktiskt rätt bra på. Snabb, effektiv, engagerad. 

Sen har jag hjälpt till i trädgården! Matte och jag har rensat trädklipp

Mysigt med bengnag! 

Jag har lärt mig hålla utkik efter folk att skälla lite på...

På span. 

Full fart ute på promenad också! 

Mycket att utforska... 

Jag tycker om min biabädd nuförtiden! 
Mysigt... 

För ett tag sedan hade vi ju påsk. Jag passade pyntet! 
Mycket att hålla efter! 

En påskprydnad...

...i min mun! 

Under påsken var Mattes systrar och lille Max på besök i Skåne. Vi var bland annat på Övedskloster och kollade kor och åkte traktorsläp.

Först korna. 


Sen släpet. Lite bökigt först 


Men sen var det bara att spana in allt! 


Vatten ser ni vatten! 

Sen kan man ju inte härja runt jämt. 

Man kan vila i soffan också! 

Vi har firat Elliot 10 åts dag! 
Bus i trädgården. 

Även Wallander har fyllt år och vi blev bjudna på kalas till båda två! Härliga kompisar!

Walles kalas! 

Trädgården börjar blomstra! 

Jag bland alla löv!!! 

För länge sen nu firade vi Voffsans födelsedag 


Jag har även lärt mig käka korv! 


Och jag har varit på utställning och kammat hem rosetter! 

Väntans tider. 

Mina priser! 

Lovar lite tätare uppdateringar nu när våren är här för fullt! Vi har mycket aktiviteter planerade framöver! 

Tass & kram 
/Luna







Vinter går mot vår!!

Det kanske är väl optimistiskt men Matte upprepar det som ett mantra. Det blir snart vår. 

Länge sen jag skrev! Då var det snö och vi passade Voffsan.  

Full fräs! 


Hopp o skutt! 


Var blev Voffsan av??? 

Puts väck alltså...

Sätter mig här och väntar...

Däääär! Nu tar jag henne! 

Solnedgång på fältet. 


Lilla jag! 


Snönosen! 


Här hittade jag Mattes pappa som satt och lapade sol... 

Sedan kom ju Voffsans matte hem och hon blev naturligtvis välkomnad som sig bör! 


Puss o kram i den röda soffan! 

Voffsan och jag är bästisar för alltid. 


Tass på dig och kudden räcker till oss båda! 

För att inte tappa i kondition så här under vintern håller jag mig igång med grävning... 


Hej o hå! 

Det går finfint!


Kom fram din lilla förargliga mullvad!!!

Matte var på konferens i Falsterbo förförra veckan. Då var jag hos Helene, GW o Walle. GW är kär i mig säger Helene och det stämmer nog. Jag tycker han är en supermysig kille 💖

Puss! 

Tre glada flattar ute o drar runt på Helene! 

Man kan råka bli trött...


Flatattack när Matte kom från konferensen! 

Tack Helene m flock för passning och att vi fick bo hos er och inviga er fina bäddsoffa! 

Matte jobbade lördag natt men igår träffade vi Elliot o Ann på Revinge! 

Min finare farbror Elliot! 


Parhästar. 

Voffsekompis! 


Elliot o jag slår våra kloka huvuden ihop! 

Tränar till utställning 


Vilar med Matte. 

Jag blev frissad i helgen. Det var rätt mysigt faktiskt! 

Före frissning

Efter...


Filosoferar i soffan... 

Vi spårar, tränar lite, ska gå kurs hos Lisa med start nästa vecka. Voffs ska också gå. Av förklarliga skäl är vi i olika grupper men samma dag. Onsdag kvällar. Sen ska vi träna en kväll till i Lomma! 

Som ni ser har det hänt en del. Livet är kul och vi har det bra. Nu löper jag och får inte vara på dagis så jag är hos mattes föräldrar nästan varje dag. Funkat finfint för min del! Mycket mys, utevistelse och bengnag! 

Tass & kram 
/Luna




Vildhunden - en kärlekssaga

Jag sätter mig på huk och tänder marschallerna och blockljusen. Rättar till dem så att de inte rör vid några grenar eller frusna blad. Den lilla hjärtformade stenen med inskriptionen är delvis dold under snön. Sköldpaddan sticker fram sitt ansikte och halva skölden är snötäckt, andra halvan skimrar i grönt.  Det skymmer och lågorna dansar över Dogland. Den sextonde januari. Ögonen fylls av tårar som snabbt fryser till is i kylan.

 

Tänk att jag kunde älska dig så. Jag trodde inte det var möjligt innan det var verklighet. Kärleken som ett fluffigt, varmt duntäcke som omslöt oss. Och samtidigt en smärtsam separationsångest när vi skulle skiljas. Vetskapen om att jag en dag inte skulle få ha dig kvar. Kärlek ger livet mening och gör ont. Min kärlek till dig fick aldrig plats innanför hudens gränser, den sprängde sig ut, svämmade ur mig och över vardagen som ett kit som gav mening och livsglädje. När du försvann blev allt grått och vardagen föll isär som en smyckelänk man slitit sönder. Jag visste inte hur man gjorde längre. Hur man går upp och gör sig i ordning på morgonen, hur man åker till jobbet utan att lämna dig på vägen, hur man åker hem utan att hämta dig, hur man äter utan att du är med.

 

Jag visste att det skulle bli så. Ändå gick det inte att föreställa sig riktigt. Det blev bara blankt, kändes som jag blev blind och förlorade förståndet när jag försökte. Jag minns tiden när jag förstod att du måste få dö, att det var mitt ansvar att se till så du slapp gå och bära på de stora tumörerna som fyllde dina lungor och skulle göra att du till slut drunknade i din egen kropp om jag inte hann före. Den värsta döden av alla. När det skummar runt munnen och skräcken lyser ur ögonen. Hur skulle jag ens kunna ta risken. Jag glömmer aldrig veterinärens ord efter att jag hade frågat och frågat och hon tålmodigt hade svarat. När jag förstod att det inte fanns något mer att göra. ”Din hund är så sjuk. Du måste bestämma dig för hur och när. Hundar får inte hosta men dom får lungödem”. Hon sade det med värme men det träffade mig rakt i magen som ett knytnävsslag. Jag har sett människor med lungödem, tryckt ner övertrycksmasken över ansiktet på dem för att tvinga tillbaka vätskan ur lungorna. Försökt lugna men det går inte att lugna någon som inte får luft. Det är den yttersta paniken. 

 

Så det var rätt såklart. Det var lugnt och stilla, du hade ingen ångest, du var inte rädd. Jag var samlad och guidade dig över, tog emot din kropp när livet lämnade dig. Du dog i mina armar klockan halv tolv den sextonde januari för ett år sedan. Alla borde få dö på det viset, i armarna på någon som älskar dem mer än himlen rymmer. Lugnt och utan ångest. Det är en förmån att få hjälpa sin älskade över regnbågsbron på det viset. Ändå är det så svårt. Det svåraste. Att ta ansvar för ett liv. Att bestämma. Och att hjälpa den att dö som jag älskade allra mest och inte förstod hur jag skulle klara mig utan. Som att hugga av en arm för att bli fri.

 

Efteråt föll allt samman precis som jag hade tänkt. Världen rämnade inuti men inte utanpå. Allt runtomkring stod kvar som om inget hänt. Det är en tröst och en förbannelse. Hur kan jorden fortsätta snurra, solen fortsätta att gå upp och ner, träden fortsätta sträcka sina grenar mot himlen. Samtidigt finns en kraft i att naturen obarmhärtigt fortsätter sitt årshjul. En liten varelse i ett stort maskineri. 

 

Vännerna fanns kvar och deras hundar. Voffsan var vikarierande flatte. Jag bodde mer eller mindre hos henne. Det gick inte att vara hemma mer än stundtals i början. Jag försökte reda ut med mig själv hur jag skulle kunna hitta hem igen till Solgläntan, till huset och trädgården som vi hade format ihop och älskat tillsammans. Hela huset andades dig, alla tassavtryck, foton, canvastavlor. Tavlan jag fick av Ann samma jul som Ursula Wilby hade målat. Mini-Lakkan som jag hade fått av Helene. Dina hårlockar som jag hade sparat. Garnet som var gjort av din ull. 

 

Var gör man av all kärlek när livet tar slut, när länkarna faller isär. För kärleken finns kvar och man tumlar runt i saknaden, kastas mellan hopp och förtvivlan, dröm och verklighet. Jag ordnade, sorterade, försökte skapa struktur. Jag sprang långa rundor, tog av mig handskarna för att jag blev varm, flyttade dem från ena handen till den andra. Fick för mig att om jag gjorde detta rätt så fanns du där när jag kom hem. Äsch, vilka idéer sa jag till mig själv. Magiskt tänkande. Ändå fanns en gnista av hopp tills jag öppnade dörren och huset gapade tomt. Jag kände mig som sex år igen. Försökte skapa ordning i kaos.

 

Jag minns så väl hur det var när du kom in i mitt liv. Två år tog det från att jag bestämde mig tills du tassade in i tillvaron. Två långa år men jag var tvungen att gå klart termin nio innan jag kunde ta uppehåll, annars fick jag gå om kurser eftersom utbildningen skulle läggas om. Jag minns så väl när jag bestämde mig. Jag var på jobbet och tjejen jag var assistent till sov, jag satt på en saccosäck inne i hennes sovrum efter att hon hade haft ett ep-anfall i sömnen. Då dök en väldigt högljudd tanke upp i mitt huvud. ”Jag ska skaffa hund”. Plötsligt föll det på plats. Jag skulle inte flytta till Stockholm, det visste jag redan. Jag hade precis tackat nej till byte av studieort som hade godkänts och var klart. När jag ansökte om det ville jag bort från allt, bort från det som hade varit så jobbigt. Från den förvisso avklarade rättegången men som hade varit en förfärlig process att ta sig igenom, från ensamheten och sömnlösa nätter. Och ändå stannade jag. På något vis insåg jag att storstad och jag inte passade ihop. Istället längtade jag ut på landet, ut i skogen. Jag cyklade över halva Skåne på kvällar och helger, lade mil efter mil bakom mig, sögs ut till småvägarna på Romeleåsen och i Häckeberga.  Hämtade kraft i naturen, precis som jag hade gjort som barn.

 

Jag ska skaffa hund. Såklart. Det var ju det jag ville. Att det skulle bli en flat visste jag inte då, jag famlade efter vilken ras, var rätt så inställd på spaniel eller retriever men visste inte så mycket om flatten. Började läsa, kolla bilder. Blev kär. Ett vackert utmejslat smäckert huvud, glänsande svart päls, vänliga ögon, glad svans. Hur skulle man kunna motstå hundvärldens Peter Pan, flatcoated retrievern.

 

Tiden gick trots allt, jag avverkade terminerna. Kollade kennlar, mailade, satte upp mig på väntelista på valp. Skaffade hundgrejor ett halvår innan. Träffade tikar, hoppades på någon som gick tom, riktade om blicken mot den lilla kennel där Lakrits mamma fanns. Träffade henne, träffade hanen, träffade kennelmatte. Sedan väntan. Till slut kom du till världen den 25 maj 2006. Det låter länge sedan nu. Du skulle fyllt tio i år. Åtta och ett halvt år fick vi ihop. Inte en sekund skulle jag velat vara utan dig hur hemskt det än var att förlora dig. Vi upptäckte världen ihop. Ett nytt liv. Vi gick valpkurs, där var bara flattar, det blev så för att en uppfödare i närheten hade haft en kull precis. Vi fick vänner för livet, både två och fyrbenta. Vi hängde med på allt möjligt, provade på olika saker. Sedan flyttade vi ut på landet. Ingen av oss ville bo i stan. Jag började jobba, mitt första vikariat som underläkare. Jag avslutade utbildningen, tog läkarexamen. Vi köpte hus, jag gjorde allmäntjänstgöring. Vi tränade, tävlade, renoverade, och jag jobbade en massa. Sedan började jag min specialistutbildning. Du hängde med på kurser i Stockholm, du lyssnade på när jag dikterade i soffan för att jag hellre åkte och hämtade dig så fort jag kunde än att jobba över och då gjorde jag ibland jobb hemifrån sedan. För det mesta var livet roligt men ibland tungt. Oavsett fanns du alltid där vid min sida.

 

Och vid min sida kommer du alltid att vandra. En skugga till vänster om mig. Jag vet ännu hur det kändes när du buffade mig i handen för att du tyckte att det var för glest mellan godisarna. Mudden på jackan blev alltid blöt och smutsig just där. Sedan du försvann är den ren, eller åtminstone inte smutsigare än den högra. Luna buffar inte. Ni är olika. Jag älskar henne och jag älskar dig, på olika och lika sätt. Hon fyller mitt liv med glädje nu men du fattas mig än. Jag sveper dig om mig i koftan som blev till från garnet, från din ull, från det som du burit närmast huden, som var din hud. Den är nu min hud i vinterkylan.  Min älskade Lakrits Mandelskorpa Vildhund, jag kommer att älska dig tills världen tar slut och solen slocknar.


Pensionat Chez Luna

Voffsan bor hos oss sedan en och en halv vecka och hon blir kvar en vecka till. Mysigt. Hennes matte drog på semester. Jaja, hon vet att Voffsan har det bra! 

Soffmys


Lilla jag på fältet. 


Omlott på köksgolvet. Bästisen o jag! 

Träning och spår har vi hunnit med. Jag avancerar (trasslet i början är Matte som tramsar runt, inte jag). 




Voffsan och jag på nya jaktmarker! Matte varit där förut såklart. Fulltofta, på vägen till Höör och Teba. 


Bus med Elliot. Voffsan övervakar! 


Finaste farbror Elliot! 


Elliot o jag i full fart. 

Idag fick vi fint besök av Helene med GW och Wallander. 


Alla fyra på bild! 

Vi gick en lång fin runda och så fikade vi på vägen! 



Matte är väl utrustad, tom borste att ta bort snö från stenen 



Hon invigde sin fina ryggsäck som man kan sitta på


Till fika hade vi hembakade mandelskorpor


För idag är en speciell dag. Det är precis ett år sedan Matte blev av med min föregångare Lakrits Mandelskorpa Vildhund. 

Vi tar tänt ljus i Dogland




Och inomhus på den gröna byrån


Nu vilar vi oss och jag tassar på datorn. Har sett att Matte varit lite ledsen idag stundtals och både jag och Voffsan har piggat upp henne enligt alla konstens regler! 

Har lovat Matte att låna ut bloggen till henne sen, hon vill skriva en hälsning till Lakkan. Klart hon får! 

Tassvink och svansvift
/Luna




Träning, jul och annat kul

Hej på er...

Sedan jag skrev sist har vi hunnit med lite grann. Jag har rivit sönder jättemånga lådor! Bland annat denna...


Vi har varit hos Lisa och tränat. Kul! Sen var vi förra fredagen och tränade i en inomhushall i Olseröd. Det var långt att köra men kul att testa på. Det blev inga bra bilder på mig. Bara typ såna här...


Men flera fina på Voffsan! Den här blev bäst 


Fanns en linje i fotot mellan två mattor innan men det har Matte turligt nog lyckats trolla bort! 

Voffsan visade upp rutan

Spontanhopp...

Apportering



Sen har vi såklart varit ute en del! Här är lilla jag i skogen! 

Och efter spåret med klöven i munnen...

Så här trött blir man sen...


På lillejulafton var vi bjudna på middag hos Mattes föräldrar. Där var även hennes syskon med barn. Full rulle! Sen jobbade Matte på julafton. Det gick bra att sova borta för mig. Sen igår var vi hos Lindeblads i Höllviken. Jag och GW busade såklart! 

Vi har fått en massa fina julklappar av våra kompisar! Tack så jättemycket till Elliot & Ann, Helene & GW o Wallander, Helene & Lykke och Gunilla & Voffsan för alla fina saker och för att ni är våra bästisar! 

Idag är en rätt stillsam dag! Håller på att torka efter turen och passar på att blogga från soffan! 

/Luna

Snart jul

Jag har haft skrivkramp. Det är sant. Satt och läste om allt Lakkan och Matte hade gjort och om hur hemskt det var när hon blev sjuk och så tappade jag bort skrivsuget. Det blev för tungt. Men nu tassar jag försiktigt in här igen efter vissa påtryckningar. 

Det lackar mot jul. Hösten har gått fort men det är mörkt och det är svårt att hinna vara ute när det är ljust. Men ibland går det! Här är gruppfoto på mig, Voffsan och Elliot. Det var mycket svårt att sitta stilla så länge men det gick! 


Ja, sen har Matte haft fest för sina kollegor för att fira att hon blev färdig specialistläkare (svårt ord!) innan i höst. Det var en himla massa fixande och jag passade på att roa mig med en låda som cateringmaten låg i. Första (och hittills enda) snön hade kommit också vilket var väldigt spännande! 

Full fräs

Hoppsan, jag halkade

Vilostund

Nya tag! 

Ibland är vi i Dörröd hos Voffsan med Matte Gunilla. Där finns en fin och stor soffa som jag gillar! 



Det har hunnit bli december och då är det tydligen så att man får adventskalender! Matte gjorde så här fint till mig och mina bästa kompisar. En himla massa pysslande var det och jag var tvungen att provsmaka en del. 

Min Benkalendet!

Jag hade lite svårt i början med att ta upp paketen men nu går det som en dans! Riktigt riktigt roligt att riva sönder paket!!!

Jag, ett av mina paket och en strumpa som jag lånat av Matte (jag älskar hennes strumpor). 

Förra veckan var vi i Malmö och träffade en av Mattes kollegor. Vi fick vänta på henne en stund. Stökigt i stan tyckte vi båda fast jag tror nästan Matte var mest brydd och längtade hem hem hem till skogen! 

Stadshund? Nä...

Förresten så kommer det att bli väldigt sällan vi är i Malmö framöver men bilen kommer att gå desto oftare till Höllviken där Walle & GW nu bor med sin Husse och Matte. Dom har flyttat till hus med finfin tomt. Jättemysigt har dom det. Bilder kommer så småningom men vi glömde fota idag när vi var där och promenixade och sen busade jag och GW. Walle är också fin fast han tycker vi andra är rätt tramsiga och han vill mest prata med min Matte. Walle tycker så mycket om henne fast mest tyckte han om min föregångare Lakkan! Stackars Walle blev så ensam när hon försvann. Elliot blev också ensam. Matte med. Så hemskt. 

Jag går på dagis ibland när Matte jobbar. Där är kul med en massa kompisar. Sen är jag hos Mattes föräldrar ibland. Där är mysigt och lugnt. Sen ibland när Matte jobbar på helgen är jag hos Voffsans i Dörröd. Där är också jättebra. Så jag har långa bra ställen att vara på förutom hemma. Lite lyxigt. Fast hemma är bäst och soffan är skönast! 

Natti-natti
/Luna 


Vintertid

Det blev plötsligt så mörkt på kvällarna. Lite synd och särskilt som jag tycker en del saker är lite läskiga just nu! Men inget att göra, vi får försöka fånga dagsljuset!

Här är vi ute i löven med Voffsan
 
 
Undersökningsläge! 

Inomhus kan man tugga pinne och öppna paket! 



Matte blev uppvaktad med tjusiga blommor på jobbet i onsdags! 
 
Ja jag vet att jag ser allvarsam ut! Det gör jag alltid när Matte säger till mig att sitta kvar! 
 

Urtjusigt! 
 
Vi har spårat i Dörrödsskogarna
Voffsan i spåret! Jag fastnade inte på bild den dagen. Däremot idag när jag hittade en fin rot! 
 

I helgen är det Allhelgona. Då sätter man ut ljus för att minnas de som inte längre finns. Såklart även i Dogland. Lakrits Mandelskorpa Vildhund som var min föregångare, älskad och saknad finns där. Även Walles vän Beck finns där och Mattes mammas hund Knappen. Alla fick egna ljus
 


Den stora bronsstatyn Atlas som vakar över Dogland. 

Och så här en söndagskväll tar vi det väldigt lugnt för Matte har jobbat nattjour. Brasa, mys och lite tugg är vad vi orkar med. Särskilt efter bus med Walle och GW! Kuuuuul! Dom ska flytta till hus förresten! Ja hur bor man förresten annars? Lägenhet, nej tack! 
 
Tass & puss för idag! 
/Luna



Hjälpreda

Matte har jobbat väldigt hårt på sistone. Jag tyckte jag fick hjälpa henne en del med att läsa ansökningar till jobb där hon skulle intervjua


Men trots jobb har vi ändå hunnit en fel! Vi spårar varje helg. Det är kul! 


Jag med min skatt! 

Förra helgen var vi på kennelträff. Härligt att få busa med syskonen! 

Flatteröra säger Matte att detta är! 

Vi har varit ute i höstliga skogen såklart! 



I veckan gick vi faktiskt runt Lakritssjön! Där badade jag! 


Voffsan är också med!  


I helgen har jag hjälpt till en del i trädgården. 

Nu är jag trött efter att ha busat med Voffs och käkat mattes hemlagade köttbullar. Natti-natti



Mycket på schemat

Alltså det har varit ett rätt hektiskt liv med Matte sista tiden. Upp tidigt och sent i säng. Träningar, jobb, kompisträffar. Kul! Mycket jobb för Matte. Mindre kul. 

Förra helgen spårade vi med kursen i Lomma! 

Jag väntar. Ansträngande faktiskt. 

Sen jobbade vi lite i trädgården. 

Jag begrundar livet och tittar ut över skogen. 

Jag har vuxit om Voffsan. Kolla! 



Min bästa Voffsekompis! 

Igår spårande vi i Voffseskogen! 





Skatten funnen! 

Till spårandet hör dom här roliga plastbanden som jag gärna travar iväg med! 



Nu ska Matte ha datorn till jobb! Soffan väntar på mig! 

/Luna



Tidigare inlägg
RSS 2.0