Hemma!!!

Nu är vi hemma igen! Hurra!!! Jag fick världens flatteryck när jag hoppade ur bilen. Nu har jag kollat runt både inne och ute, gnagt frenetiskt på mitt jätteben, utverkat välling och ett grisöra light och jag känner mig i toppform. Yster spelar piano och Matte packar upp, vädrar, fixar och donar. Så härligt att vara hemma igen. Som vanligt är borta bra men hemma BÄST.

Hemlängtan

Nu har vi varit hemifrån i snart fyra dagar och hemlängtan börjar kännas hos både Matte och mig. Hon vill hem och fixa med trädgården och huset. Jag måste hem och se om mina marker. Tänk om katten har ockuperat tomten!

Vi menar absolut inte att det är otrivsamt här. Alls inte, Yster gör allt för att vi ska trivas. Igår tog hon ut oss på en långlångrunda. Det var tänkt vi skulle till Strålsjön men på vägen dit mötte vi en trevlig joggare som upplyste om att det var algblomning där. Vilken tur att det inte blev något bad!

Idag har Matte och jag gått en helt ny runda i skogen på egen tass. Och här finns ju hur mycket som helst att titta på men jag saknar nog mest min tomt där jag kan sitta och spana på kvällarna och morgnarna och ligga i skuggan och gnaga ben på dagarna. Ska bli toppen att komma hem imorgon kväll. Vi åker på morgonen och Yster hänger med för hon ska ändå till Skåne för hon ska klä upp sig i kamouflagekläder i en vecka när hon ska till Fältartisternas kursgård i Höllviken. Men vi får rå om henne till söndag!

Så se upp katten för snart är jag hemma igen!

p.s. bild på hojar-Yster dröjer för hon är inte så kvick med bildleveranserna. Ska tjata på henne ikväll igen när hon kommer hem från tv-repandet.

På visit i storsta'n...

...men hittills är det mest skogen jag har besökt och det har jag verkligen ingenting emot.

Vi åkte ganska sent hemifrån igår men det visade sig vara perfekt timing för Yster var inte klar med sitt jobb förrän lagom när vi närmade oss. Jag och Matte stannade flera gånger på vägen upp, bland annat gick vi en jättefin runda vid Vättern där jag också tog mig ett dopp. Vättern är stooor, nästan som ett helt hav!



När vi mötte upp Yster i Alby blev det stor glädje. Först kände jag inte igen henne för hon hade världens utstyrsel. Hon kör ju motorcykel numera och då är det västa munderingen som gäller. Men bara hon fick av hjälmen kunde jag ju pussa henne och det gjorde jag med besked. Sedan åkte vi hem till hörkvarteret och efter många om och men kom vi i säng.

Det blev en välbehövlig sovmorgon för oss alla. Men sen bar det av ut i skogen. En kompis till Matte visade oss en jättelång och fin runda. Kompisen som heter Maria tyckte jag var såååå lydig. Underbart med beröm!

Vi hittade fina platser på rundan...





Vi gick i två timmar och sån tur vi hade med vädret för när vi sen åkte hem kom värsta regnet.

Nu är det kväll och Medicinpinnen har varit här en stund men nu är hon avlämnad vid t-banan och nu ska jag ladda batterierna tills imorgon! Jag ska försöka fixa till en häftig bild på Yster och hennes hoj som heter "Äpplet".

Kramisar från Lakkan i stan

Semester

Hurra! Nu har Matte semester i tre veckor. Det är helt underbart tycker vi båda. Vi firade med att sova länge och gå en skön runda i skogen. Sen städade vi på tomten och efter det blev det en tur till Elliot. Det var härligt att ses igen och busa. Inte för att det blev så mycket spring men man kan busa ändå. Tugga på varandra, bitas i benen, trycka ner med nosen mm.






Jag fick världens finaste ben av Elliot, det största jag någonsin haft!








Ja, det var verkligen ett smarrigt ben. Knappen kom på besök och då lånade jag ut det en liten stund, men bara en liten... Jag får be Matte låsa in benet när vi åker iväg så ingen snor det! För imorgon bär det av till Stockholm. Men först ska gräsmattan klippas och lite ditten och datten fixas så det blir inte avfärd förrän på eftermiddagen.

Kärt återseende

Ja det var ett kärt återseende av Wallander med flock ikväll. Att jag fick åka runt halva Malmö innan vi kom fram är ju en annan sak. Matte skulle lämna grejor till en som inte kunde hämta och som ville köpa lite saker vi inte behövde. Tyvärr är inte Matte så bra på att hitta i Malmö så det tog sin lilla tid. Men till sist kom vi fram i alla fall. Matte var arg som ett bi över att hon hade kört fel och hon var inget trevligt umgänge först men sedan tinade hon upp lite när vi hade haft trevligt ställskap av Helene, Anders, Wallander och Beck en stund.

Vi åkte till Spillepengen och där fick vi fyrbeningar springa lösa. Jag blev jättetrött bara av att springa lite. Deppigt att man har fått så dålig kondis. Matte är lite bekymrad över mig och min hälsa. Imorse kräktes jag nämligen men vi tror det är medicinen som jag mår lite illa av. Tyvärr har jag fått lite restriktioner så det blir nog inget besök av Elliot på söndag men vi ska åka en sväng till dem istället så vi får träffas ändå. Hoppas verkligen att jag snart ska ha min vanliga fart tillbaka. Tycker det var bättre förra helgen, nu har det blivit en liten svacka igen.

Efter Spillepengen körde vi och käkade korv på Ribban där Wallanders Lillmatte jobbar i strandkiosken. God tjockkorv de hade där minsann! Matte fick sig också en korv och sedan började hon bli nästan som vanligt, bara trött.

Hemma hos Lindeblads blev det grisöra och mys. När vi sedan tackade för oss glömde Matte stora påsen med grisöron. Ve och fasa. Men Anders räddade oss genom att släppa ner den från balkongen.På köpet fick vi överblivna korvar från kiosken som Frida hade med hem. Man tackar, man tackar!

Nu är det sängen som gäller både för mig och Matte.

Tjusigt

Så här fint blir det med med nya taket:





Och så här ser det ut när det jobbas för fullt...






Ja, det blir verklgien fint. Nu när vi kom hem har byggarna packat ihop och allt är klart förutom att plåtslagaren ska hit och fixa och det sedan ska upp lite panel. Och så saknas det några takpannor som Linus ska fixa hit. Men det är bara småfix, det stora är klart. Skönt tycker alla. Vildhusse bjöd på lyxmat till grabbarna och Matte hade gjort tårta. Matte är så nöjd, det har blivit toppenfint med nytt tak. Nu ska det bara målas också och en del ska vi väl hinna med när Matte är ledig.

Nedräkning inför Mattes semester. Bara två dagar kvar nu. Imorgon kväll ska vi hälsa på Walle med flock.

Rödpäls

Idag skulle jag vara trevlig och kom glad i hågen svansande under brädorna som Matte och Vildhusse höll på att måla innan Matte åkte till jobbet idag. Och vad blev resultatet? Jo, så här...



Tack och lov var färgen lätt att tvätta bort innan den hade torkat in så nu ser jag ut som vanligt igen. Men så kan det gå när man ska hjälpa till med målningen. Jag tror jag håller mig undan i fortsättning faktiskt.

Det händer inte mycket roligt just nu men jag inväntar helgen, då blir det nog lite skojigare. På fredag kväll ska vi till Walle & Co om inget oväntat hindrar och på söndag ska jag nog få träffa Elliot. På lördag jobbar Matte men efter det är hon ledig och det ska bli lajbans!

Katten också...

Ja ikväll vågade sig "grannkatten" in hit igen. När jag satt i skymningen och spanade ut över ängen så fick jag snus på den och i ett huj var jag borta vid stallet men den fegisen smet såklart iväg.

Nu är jag upprörd. Det får vara nog med fräckheter. I går morse konstaterade nämligen Matte att katten hade sprungit omkring på hennes nymålade brädor i stallet. Fattar ni vad fräckt alltså. Vilken tur nu att brädorna var torra. Annars hade vi haft röda märken överallt och Matte hade dessutom fått måla brädorna om igen.  Hur dum får man va alltså?! Riskera att lämna efter sig spår som tom tvåbeningar kan följa (de är ju annars inga hejare på att spåra precis).

Det värsta är att kattskrället ju inte är rädd för hundar för den bor ihop med två stycken. Men en dag när vi gick förbi huset där den bor så fick jag nästan fatt i den men Matte hindrade mig från att fullfölja jakten. Glädjedödare...

Som om det inte var nog med katten så var hästarna alldeles galna ikväll. De sprang så marken dundrade och så plötsligt stod de alldeles nära staketet och frustade så jag blev alldeles förfärad. De påminner ju om drakar när de låter så. Jag som bestämt hävdar att anfall är bästa försvar sprang såklart fram och skällde på dem. Sådär får man inte stå och låta. Turligt nog kallade Matte just på mig och undrade om jag ville ha en godispinne och det var ju toppen för då kunde jag springa därifrån utan att verka feg.

Jag säger då det, ingen rast, ingen ro när man ska hålla efter sina domäner. Mullvadarna anfaller underifrån, mårdar och katter tar sig över staketet och hästarna frustar som eldsprutande drakar. Fåglarna är ju också något man får bevaka så att de aldrig känner sig säkra men det är så uppiggande att jaga iväg dem och dessutom tycker jag inte de utgör något hot mot min inmutning.

Och så ovanpå allt detta började Matte dammsuga klockan halv elva på kvällen. Ibland får hon totalt fnatt alltså. Men nu har hon lugnat ner sig och jag ska faktiskt dra mig tillbaka till sängkammaren och fundera över hur jag ska skrämma iväg katten. Tips mottages tacksamt!

Världens lugnaste helg...

...ja faktiskt lite i lugnaste laget för min smak. Det har inte hänt mycket mer idag än igår och igår hände det inte mycket heller. Matte säger att det är bra för mig att vila men jag vet inte om jag håller med. Bara för att bevisa hur pigg jag känner mig så bar jag hem en rejäl stock på promenaden ikväll.


Att det blev lite suddigt beror inte på att kameran är dålig utan på min höga hastighet och att Matte fick springa för att hinna ta bild på mig :)

Nästa helg hoppas jag verkligen att det händer lite roliga saker, då är jag ju alldeles jättefrisk tror jag.

Snart tak över huvudet

Ja det artar sig ju verkligen med takläggningen. Nu är det paus men på tisdag ska pannorna sättas fast på taket. Just nu ligger de upplagda men i "paket". Så här ser det ut...


Vi har fått en till takkupa också! Så fint det blir.


Lite roligt ser det ut med paketen på taket!


Stallet blir också fint!


Och så här bra bilder blir det med Mattes nya mobil med riktigt grym kamera! Himla bra för hon glömmer ju kameran hela tiden men nu kan hon ta fina bilder med mobilen!

Lugn lördag idag, en del målning har Matte ägnat sig åt. Våra gamla takpannor har blivit hämtade av en som ville ta över dem så vi slapp betala för att få dem ivägkörda. Matte har varit lite seg fast jag tycker hon bättrade sig under dagen. Och nu är hon såklart pigg när en annan är mogen att sova.


Piggelin igen

Nu är allt som vanligt igen med mig känns det som. Ja förutom att jag äter medicin alltså. Jag mår bra, jag är pigg och jag är hungrig jämt. Som det ska vara alltså. Det känns toppen och alla är så glada för att jag är pigger igen.

Fast en sak är INTE som vanligt faktiskt och det är min "holla". Det är min håla under cypressen (Vildhusse uttalar det "hollan"). Han tyckte jag blev så jordig när jag låg där efter mina bad att han körde och hämtade sand och lade dit i all välmening. Men nu känns min "holla" konstig och jag har inte velat ligga i den idag. Vi får se, antingen vänjer jag mig eller så för väl sanden flytta på sig om det inte går att anpasa sig.

Det går framåt med taket förresten Imorgon ska vi ta bilder så ni får se.

Matte är trött och grinig när hon kommer från jobbet. Jag tror bestämt hon behöver SEMESTER och det snart! Men snart är det helg i alla fall och en ledig sådan! Alltid något att se fram emot.


Provsvar

Idag fick Matte svar på proverna som togs i lördags när jag var på Djursjukhuset. För er som är "nosfikna" (Elliots nya fiffiga ord) kommer svaret:

Mina dyrbara bloddroppar innehöll bakterier med det märkliga namet Anaplasma. Det är en otäck bakterie som fästingarna (som är ännu otäckare) sprider. Förr kallades den för Ehrlichia.

Skit samma vad den kallas för nu ska den BORT. Jag ska käka piller i tre veckor till att börja med. Fast ärligt talat, jag känner mig redan bra! Matte var ju så fiffig så hon väntade inte på provsvar utan hon behandlade mig med människopiller som innehåller precis samma sak som de jag nu ska få. Vetrinären tyckte vi skulle vänta tills vi hade provsvar men se det tyckte inte Matte. Och min Matte brukar ju få som hon vill och faktum är att hon ju hade rätt. Det tog ju inte många timmar efter att jag hade fått rätt antibiotika innan febern försvann och jag kände mig piggelin igen.

Nu har jag fått Ronaxan utskriet och Matte har hämtat på Apoteket så nu kan jag ta hundpiller och inte människopiller (fast det är ju samma sak?!). Matte ska också ringa och prata med min vanliga veterinär i veckan och höra om uppföljning, kanske är det lika bra att boka en tid för att kolla mig om ett tag. 

Det var ju ledsamt att jag skulle bli sjuk av de där otäcka fästingarna. Men nu måste vi ju se framåt och även glädjas åt att jag redan är så mycket bättre, ja nästan helt bra faktiskt. Tydligen måste jag ta det lite lugnare ett tag, åtminstone den här veckan har Matte sagt. Och ingen sökträning på några veckor. Spåra kan vi nog göra till helgen och träna lite lydnad är ju inte så ansträngande. Så det låter ju inte som att jag kommer att ha ett helt eländigt liv ändå de närmaste veckorna. Och någon kompis måste jag väl få träffa, annars blir jag ju helt isolerad och det kan väl ändå inte vara bra för hälsan!


Glada nyheter

Japp, idag är det lite gladare tongångar. Jag har inte längre feber och jag är mycket piggare än igår. Jag har orkat gå på tur med Vildhusse, Dagismatte och Knappen, bära hem pinne, bada i dammen, köra ett litet flatteryck och nu när Matte och jag kom hem, skälla på rådjur. Jag är ganska trött på allt tempande, tycker att min rumpa kan få vara ifred snart. Men det är ju för mitt bästa. Medicinen får jag väl fortsätta med lite till, minst till vi får provsvar i alla fall.

Jag hoppas att jag snart är helt som vanligt igen, åtminstone tills nästa helg borde man väl få kunna ta en liten repa med någon polare. Men vi får ta en dag i taget och hoppas att allt fortsätter på rätt håll.

Tjingeling!
Lakkan

Oförändrat läge

I morse var jag ganska nöjd när jag vaknade. Men sen märkte jag att jag var trött fortfarande. Inte minst när vi gick en liten morgontur och jag blev helt slut av det lilla. Var har min fina kondis tagit vägen? Puts väck alltså!

Det har mest blivit vila i skuggan och inomhus under dagen. Matte har trugat i mig en massa dricka, både välling, buljong och vatten så det går knappast någon nöd på mig. Och piller i massor! Jag inser ju att om Matte kommer med en klump leverpastej så finns det en pilla i den men strunt samma, leverpastej är gott och pillerna håller väl Matte koll på. Bättre har jag väl knappast blivit idag men inte sämre heller och nu har Matte ordnat med antibiotika som ska ta även infektioner som fästingdjäklarna kan bära på. Dessutom har jag fått febersänkande så att jag ska slippa vara så hiskeligt varm.

Jag hoppas allt jag blir frisk snart. Men jag får god omvårdnad. Imorgon måste Matte jobba men då är jag under Dagismattes nogsamma uppsikt och jag är säker på att hon bjuder mig på godsaker och tar väl hand om mig och Vildhusse gör säkert allt han kan också. Han ska hämta sand så att min håla under cypressen blir skön att ligga i och så att jag inte blir så smutsig om jag lägger mig där när jag är blöt.

Nu har Matte bäddat rena sängkläder och vädrat sovrummet så att det ska vara svalt så nu tror jag allt jag ska dra mig tillbaka till sänghalmen. Hoppas vi får sova gott inatt för det behöver vi allt.


Sjukstuga

Det började igår kväll när Matte kom hem från jobb. Då var hon helt färdig. Har sällan sett henne så trött. Vi gick till sängs omedelbums vi kom hem. Matte låg och ojade sig att hon mådde illa. Så plötsligt rusade hon upp och jag hörde att hon vände ut och in på sig själv inne på toaletten. Inte bra inte bra. Men så somnade vi och när vi vaknade i morse var Matte bättre. Istället var det min tur att känna mig dålig. Ville inte ha välling, ville knappt ha godsaker. När vi åkte och handlade köpte Matte en korv till mig och det var knappt den gick ner. Väl hemma igen tyckte Matte jag var så varm så hon mätte temperaturen och den var på tok för hög. Jag hade alltså rejäl feber. Det blev telefonsamtal till veterinär och en stund senare bar det av till Lundabygdens Djursjukhus.

Vad kunde felas mig? Om jag bara visste själv men hur ska man kunna veta? Jag hade ju inte direkt ont någonstans, var bara rent av banan, varm och trött. Det togs en hel massa prover på mig (tror knappt jag har något blod kvar) och så fick jag sprutor (känner mig som en nåldyna). En halv liter dropp fick jag under huden i nacken. Det blev en puckel och det kändes obehagligt. Men allt för att jag skulle få följa med Matte hem och slippa stanna kvar utan henne. Det hade varit så hemskt och det insåg Matte så hon talade för veterinären att jag skulle åka med hem och komma tillbaka imorgon om det behövs.

Lagom när vi kom hem igen vid sextiden så började jag känna mig en smula bättre. I takt med att febern gick ner blev jag piggare och till middagen hade Vildhusse grillat två wienerkorvar till mig som jag åt med god aptit. Sedan har jag druckit vatten och välling och nu ska jag krypa till kojs. Hoppas medicinen fungerar bra så att jag är ännu piggare imorgon. De akuta proverna visade inte så mycket. På tisdag får vi svar på resten. Hoppas att det inte är någon fästing som har smittat ner mig utan att jag bara har fått något skräp som hoppat på mig och som inte är så farligt.

Matte skulle jobbat imorgon men har lyckats fixa bort det för hon vill vara med mig när jag inte mår bra. Matte hade onekligen behövt jobba med tanke på notan från besöket idag men hälsan går före pengarna säger hon. Det känns skönt och jag hoppas att vi båda mår bra imorgon och kan ha en skön och lugn hemmadag. 

Det artar sig...

Ja, det börjar faktiskt se riktigt hyggligt ut i trädgården igen. Åtminstone när det gäller skräpet. Att det sedan ligger byggmaterial på tomten, det bryr jag mig inte så mycket om men den där rivningsröran var förskräcklig. Vildhusse har jobbat och slitit. Tack snälla för att du har hjälpt mig att få tillbaka min tomt! Och Matte har också rensat på kvällarna. Idag ser det därför ut så här istället...





Riktigt fint eller hur? Själv har jag övervakat städningen och gnagt märgben. Så har vi varit och tittat ut var Zicos spår ska ligga. Matte ska ut tidigt och tassa spår och så kommer Heléne och Zico redan vid halv nio ungefär och så ska vi morgonspåra. Matte börjar nämligen inte sitt jobb förrän halv ett så det hinns med finfint.

Jämmer och elände...

...som det ser ut på vår tomt. Rena bombnedslaget. Snyft. Jag var helt olycklig ikväll, vankade runt bland skräpet och kände mig rent moloken. Matte har lovat att städa undan snabbt, på ett par dagar ska det värsta vara borta säger hon. Jag får väl tro på henne helt enkelt, något annat kan jag inte göra.

Här kommer bildbevis...


Jaja, annars har det varit en bra dag och kväll. Sökträning i Furet. Det gick fint fast jag var inte i mitt esse för det var varmt så jag orkade inte så länge. Men det var roligt så länge det varade.

Ta mig till havet...

Igår var  nog den varmaste dagen hittills i sommar. Vi gick upp jättetidigt, som om det var en vanlig dag. Klockan sju började Matte jobba i trädgården. Och trots den tidiga timmen så rann svetten när hon härjade med att dra upp ogräs på det som så småningom ska bli vår äng. Till Matte försvar (så ni inte tror hon har dålig kondis) var det extremt vildvuxet där. Säkert en och en halv meter höga förvuxna saker och massor med brännässlor.

Vid tiotiden var vi alla så varma (även Vildhusse som kommit upp för att hjälpa till med en del saker) att det endast återstod en sak nämligen att bada. Det fick bli en tur till en sjö och simning där. Sedan klarade man sig några timmar till i värmen.

Jag har förresten fått önskemål om att lägga ut bilder på vårt hus så man kan följa takläggningen. Så här ser det ut nu:


På kvällen hände det jag länge längtat efter, nämligen att vi begav oss till stranden. Vi mötte upp Lindebladarna nere vid Höllviken och så bar det av till Kämpinge. Där hittade vi finfin parkering nära vattnet och så bar det av ut i de svalkande vågorna.


Så här härligt hade vi det, jag, Wallander och Beck


Lille Beck i sanden.


Walle och jag hämtar...


Beck också såklart!


Beck i grävtagen


Kappsimning!

Som bekant har allt ett slut, även härliga strandturer. När vi kom hem blev det sängen direkt för det tar minsann på krafterna att simmar och springa!

Idag har det varit mest vila på förmiddagen men senare i eftermiddag bar det av till Staffantorp och där fick vi åka i Elliots fina bil till Revinge. Wow vilken fin bur han har fått, min kändes ålderstigen att hoppa in i sedan. Och jättefin bil!

Revinge var häääärligt. Jösses vad vi sprang jag och Elliot. Och vi klarade oss nästan från regn, med betoning på nästan. När vi var ungefär framme vid bilen så öppnade himlen sig och regnet vräkte ner. Tvåbeningarna pep och tjöt men inte jag och Elliot, vi gillar ju vatten!

Vilken bra helg det blev fastän jag misströstade lite när Matte sade att hon mest skulle jobba i trädgården. Vilken tur att jag har så bra kompisar som jag kan hitta på roliga saker med!

Oreda på tomten

Idag har takbytet satt igång med nedrivning av halva vårt gamla tak. Det ser ganska stökigt ut på tomten (milt uttryckt). Matte hade satt skydd för sina rabattväxter och flyttat undan diverse saker och tur var nog det annars hade det blivit mos av dem. Tyvärr kommer det nog att vara stökigt i vår trädgård i ett par veckors tid nu men desto roligare sen när taket är klart och skräpet undanröjt!

En sak som oroar mig mer är att det idag var en katt på tomten när vi kom hem. Självklart jagade jag iväg den men jag tycker det är bekymmersamt att den ens vågar sig hit. Okej att här är lite kaniner som håller till så kan jag rasta dem lite. Men katter vill jag inte dela min trädgård med. Absolut inte. Jag får börja patrullera. Man kan minsann inte slappna av och slå sig till ro, det gäller att bevaka sina revir.

Helgen är ett faktum och Matte ledig. Hurra! Värmen håller i sig och vi ska lägga oss tidigt för att gå upp i tid och kunna vara igång lite innan värmen slår till och gör en alldeles flåsig.

Vattenliv

Idag har ju varit så varmt att om jag inte hade haft tillgång till vatten så hade pälsen blivit för stor för hela jag hade skrumpnat ihop som ett russin. Jag har tillbringat dagen i eller vid vattnet mest hela tiden. Har badat många gånger. Vildhusse ville bada med mig men jag tycker det är konstigt att bada med tvåbeningar, är ju van att Matte står på stranden när jag badar. Men kanske jag kan vänja mig.

Även kvällspromenaden blev en våt historia för vi gick runt sjön på lite omvägar. Sedan fortsatte Matte vattentrenden med att tvätta bilen! Nu ser man ju att den är blå och att där är en bakruta! Det kan ju underlätta faktiskt. Och efter biltvätten blev det blomvattning.

Knappen är väldigt varm och trött och jag tror det är för att han aldrig badar. Han gillar inte alls vatten och det har jag ju svårt att förstå. Jag tror han skulle piggna till ordentligt om han tog sig ett eller flera uppfriskande bad! Men tro mig, jag har försökt locka ut honom i dammarna i flera år utan framgång.

RSS 2.0