Vildhunden

Vid halv sju försvann matte ut i skogen med flaska, klöv och snitslar. Jag var mycket otålig och lyckades till och med rymma efter matte. Jag var nämligen ute i trädgården och där var ett ställe som jag lyckades hoppa över en vattentunna (det blir nog ändringar på de möjligheterna framöver). Ett himla liv blev det men jag hittade min matte i alla fall. Hon var just klar med spåret tror jag.

Nåväl, två timmar senare gick vi ut med sele och lina och jag fick gå spåret. Det var härligt att få använda näsan riktigt ordentligt. Lite mörkt var det tyckte matte men jag hade inga problem. Jag tror matte har planer på att mina kompisar ska få gå ungefär samma spår när de kommer nästa gång fast det ska ligga till sig över natten. Men det blir bra, det var ett kul spår!

Men man blir trött av att spåra. Jag måste nog gå och vila mig nu! Imorgon är det måndag igen. Helgen går så fort. Men jag har det bra när matte jobbar, jag klagar inte. Imorgon blir det särskilt bra för det ska ju stekas både lever och hjärta och jag lyckas alltid tigga till mig några smakbitar när dagismatte fixar i köket.

Egentligen vet jag inte vad jag ska skriva. Ett tag tänkte jag att jag aldrig skulle få blogga mer men det verkar inte som att matte har gjort några åtgärder för att förhindra det.

Igår var min månadsdag men det kommer att bli en dag jag helst vill glömma. Åtminstone kvällen.

Matte kom från jobbet som vanligt. Hon såg trött ut, hade haft en kaotisk dag. Vi åkte iväg till träning i Saxtorp. Wallander, Elliot, Sandy och Funny kom också. Funny är också flatte och bor ihop med Vira hos Berit i Harlösa. Egentligen skulle Vira kommit men hon hade blivit sjuk så Funny fick komma istället.

Nåväl, det började bra. Jag apporterade och matte var ganska nöjd. Men så smet jag, fick med mig Walle, vi drog och kom inte tillbaka på en lång stund. Matte var rasande och när hon väl fick tag i mig åkte jag i backen och fick ligga där en bra stund medan matte vakade över mig som en hök. Så fortsatte det. Jag smet igen, matte fick tag i mig, jag åkte ner på marken osv. I slutet fick jag apportera två gånger i vatten för att vi ändå skulle försöka få till något bra. Men matte var arg på mig. Jättearg. Det märktes när vi gick till bilen. Ett tag trodde jag hon skulle skicka bort mig till någon annan, det kändes som att hon inte älskade mig mer. Men vi åkte hem. Matte var ledsen i bilen på vägen hem. Jag också. Väl hemma försökte jag få kontakt med matte men hon tittade inte ens på mig och sade inte ett ord. Till sist gick jag och lade mig i biabädden. Att gå upp till matte i sängen var inte till att tänka på. Jag hade ont i magen av oro.

Klockan fyra inatt tog jag sedan ett beslut och klev upp i mattes säng. Jag råkade trampa på henne i ren nervositet. Jag blev dock inte nerkörd och när vi vaknade imorse klappade matte mig och pratade med mig. Men det kändes inte som vanligt kan jag säga. Något har ändrats. Jag tror inte det är någon risk att matte ska lämna bort mig eller så men jag är ändå ledsen och orolig. Jag kan inte hjälpa att jag smiter men det är klart det inte är bra. Jag tror en del av mattes problem är att hon känner sig dum inför de andra när jag gör så. Hon brukar inte bry sig så mycket om vad andra tycker men tydligen i detta fallet.

Så vad ska hända? Vad tänker matte? Hur blir träningen framöver? Får jag inte träffa mina kompisar mer? I så fall kan jag ju lika gärna dö. Matte jobbar med folk som vill ta livet av sig. Om hon har otur har hon snart en hund som inte vill leva längre.

Men kanske är det inte så illa. Matte var snäll och så mot mig innan hon åkte till jobbet men lite ledsen och bekymrad ändå. Jag tror hon funderar för fullt. Vad ska jag utsättas för? Jag undrar så, vill veta hur hon tänker. Såg också att hon pratade med Ann-Sofi utanför bilen igår innan vi åkte hem. Undra vad de sade? För det handlade med all säkerhet om mig.

Jag vill inte vara någon annanstans än hos min matte för jag älskar henne. Men det blir fel ibland för det känns som om jag ska krypa ur pälsen för att jag inte orkar vara lugn och stilla och då drar jag. Snyft. Önskar jag kunde låta bli. Önskar jag kunde vara som matte vill men jag kan inte. Tänk om ingenting blir som vanligt igen.

Jag såg att Helene överlämnade strutsgodis till matte igår. Men det kan jag nog se i stjärnorna efter. Strunt samma egentligen. Fast synd ändå för de är väldigt goda.

Jag vet att jag har haft det jättebra hos matte, att hon har gjort allt för mig och att jag är besvärlig ibland. Men jag är ung och vild. Matte vet ju det, att jag är en vildhund. Nu har det krisat till sig rejält men kanske går det att lösa.Jag hoppas det matte, hoppas att du läser det här. Jag ska försöka vara duktig men du måste också lära dig hur du ska göra på bästa sätt för att vi ska fungera bra ihop på träningen. Jag tycker inte alls om när du blir så arg som igår. Hade du själv velat komma till någon som kokar av ilska?

Nä...nu orkar jag inte tänka på det här mer. Jag får ont i magen. Nu ska jag gå och vila mig.

...hände inget anmärkningsvärt men det var en bra dag ändå. Vi sov väldigt länge och gullade en bra stund innan vi gick upp, vilket var jättemysigt. Sedan gick vi promenad, tränade, matte fixade med lite av varje och sedan gick vi långtur innan matte åkte iväg på kvällen. Vi fick förbi en gammal dam som bor i ett jättemysigt hur inne i skogen också och hörde hur hon mådde. Hon hade nämligen haft vattenbrist och mattes pappa hade fixat brunnen åt henne. Matte och hon snackade en del och jag uppfattade att hon ska ha hundbesök i slutet av veckan. En leksugen labradortik. Jag och matte ska nog dit och kolla läget på fredag kväll eller lördag.

När matte sedan åkte iväg hängde jag efter hennes föräldrar för de skulle grilla korv. Mitt beteende lönade sig också för jag och Knappen fick vars en korv när de grillade. Mattes mamma har varit himla magsjuk så hon kunde inte äta så mycket men då blev det ju desto mer till oss hundar. Fast det har varit fasligt synd om henne i helgen ändå för att vara magsjuk är minsann inget roligt.

Jag spanade flera gånger efter matte och strax efter tio kom hon. Hon hade haft trevligt med några vänner i Lund. De hade ätit på restaurang och pratat. Vet inte riktigt vad jag ska tycka. Men det är inte ofta som matte lämnar mig kvällstid så det får väl gå. Det är ju inte alltid vi fyrbeningar kan vara med överallt. Jag vet ju vad matte tycker om det men tyvärr kan hon inte påverka allt här i världen.

Vi kom i säng sent inatt för mattes pappa ville så gärna att de skulle titta på en film. Matte har ju inte kollat film på år och dar och hon gick faktiskt med på det till min förvåning. Jag försökte ligga i närheten men tv:n skränade så illa att jag fick lägga mig i ett annat rum. Till slut kom vi i säng och det var tur för vi skulle ju upp i hyfsad tid för att åka till Lomma.

Idag började vi med att sova ut ordentligt. Så skönt det var att ligga och gosa en lång stund innan vi steg upp vid halv nio. Sedan började matte stöka i köket, hon bakade paj som hon skulle ha med sig till en kompis som också heter Marie. Hon har nämligen ett hus på landet utanför Malmö tillsammans med sin sambo men huset är under renovering så man kan inte laga mat där. Alltså fixade matte fika och tog med.

När pajen var klar gick vi på en rejäl skogsrunda innan vi åkte. Det tog inte lång tid att köra dit och när vi kom fram hoppade jag rakt i famnen på en annan hund som bor i huset bredvid mattes kompis. Det var en gordon setter tjej på fem år. Hon var ju mindre än jag så jag tänkte att jag snabbt skulle visa vem som bestämde men tji fick jag. Hon styrde och ställde och jag fick knappt en syl i vädret. Matte bara skrattade, sade att jag behövde det. Förstår inte vad hon menar... Men i vilket fall som helst hade vi riktigt kul. Sedan fick jag ett märgben att gnaga på medan tvåbeningarna fikade. Sedan gick vi en liten promenad och så var det dags för hemfärd.

Resten av dagen har varit lugn. Jag har varit trött så någon träning blev det inte. Imorgon får vi väl försöka lite. Imorgon kväll ska matte förresten iväg själv. Hon ska äta på restaurang med några kompisar och jag får inte följa med dit. Taskigt. Men jag ska få korv av mattes föräldrar har jag hört för de ska ha korvgrillning.

Nä, nu är jag så trött att jag knappt kan träffa rätt med tassarna på tangerntbordet. Dags för sängen.

Jag har hört många säga till matte att de tycker jag är så duktig. Inte vet jag vad särskilt jag har gjort men det är ju trevligt. Men jag har ju gjort mitt bästa för att charma dem och de flesta har jag väl lyckats med. Sedan är jag ju lugn när jag är med matte och det är ju mest då de ser mig. När jag är själv ligger jag mest i bilen för vädret har varit lite instabilt och eftersom det är så tidigt på morgonen första omgången är det blött och kallt i gräset.

Bilen är okej, jag gnäller några ensamhetsgnäll men sedan somnar jag oftast. När matte och Yster hämtar mig blir jag såklart jätteglad, rycker till mig en leksak och snackar för fullt. Då kan nästan ingen motstå mig tror jag, för alla börjar skratta och många vill klappa mig. Men jag springer inte fram till alla, bara till dem jag känner gillar mig. Det är en del som har hund, jag känner att deras bilar luktar nämligen.

Igår var jag, Yster och matte och badade allihopa och det var jättemysigt. Jag simmade så jag var helt slut. Sedan åkte vi till Sunne och köpte glass och jag fick en hel del av både Yster och matte. Det är så gott med glass, ungefär som välling fast mer svalkande när det är varmt, vilket det var igår. Idag är det ganska kallt igen och fuktigt. Inatt åskade det och regnade men jag bryr mig inte om det. Jag ligger ju tryggt hos matte.

Resten av dagen igår var lugn och skön. Jag umgicks med Yster när hon övade bas och matte var med på kursen, sedan vilade jag mig i bilen på kvällen. Nu på morgonen har jag också sovit där en stund men snart ska nog jag och matte åka på ett sista bad (fast matte fegar ut för hon tycker det är för kallt). Imorgon åker vi hem och då hinns det nog inte med något bad skulle jag tro. Det har varit en skön tid här och jag gillar att tälta för det blir så naturnära men jag längtar faktiskt lite hem också. Vill ju träffa mina kompisar.

Matte är lite rädd att vi kommer att vara helt off träningsmässigt när vi kommer hem för vi har verkligen inte gjort något alls. Men jag tror det ordnar sig, vi har ju tid på oss vet jag.

/Lakrits den välartade

Här sitter jag vid vårt lilla campingbord och skriver. Matte finns i närheten, hon har förmiddagen med mig, sedan tar Yster eftermiddagen. Morgonen och kvällen är jag själv, antingen i bilen eller vid skruven. Jag tycker bättre om bilen än om skruven men jag börjar vänja mig. Överhuvudtaget börjar jag känna mig riktigt hemma här. Igår låg jag kvar vid tältet när matte och Yster gick och åt middag, jag kände inte alls ens för att hänga med. Men på morgonen följer jag med till frukosten för då får jag smaka macka av matte. Yster förfasar sig men det är faktiskt så att det inte alls är samma sak att få saker vid bordet utomhus som inomhus. Jag tigger inte alls inne men ute gäller inte samma regler.

Ja, den där episoden när jag skulle vara inne hos familjen som har kursgården vill jag helst glömma. Det var pinsamt. Men jag kunde inte hjälpa, känslorna rusade iväg med mig och jag skällde i upprördhet. Det kan hända vem som helst skulle jag tro. Men det har blivit bättre sedan dess.

Jag får bada varje dag i en sjö som ligger en bit bort. Idag tror jag faktiskt både Yster och matte följer med. Yster vill nämligen se mig hoppa från bryggan. Det började jag med i förrgår och nu hoppar jag ut även om matte inte har hunnit kasta leksak till mig än. Jag tycker det är mysigt att splasha i. Igår var det några barn också som badade och de ville leka med mig. Kul! Här är en bild på oss:



Igår kväll hände sedan något knasigt. När kursen var slut för dagen packade matte ihop sina rytminstrument och Yster tog med sin bas och en batteridriven miniförstärkare. Så åkte vi till sjön jag berättade om för där finns ett bord. Och så övade matte och Yster på låtar de ska framföra sista kvällen vid lägerelden. Fast om vi ska vara ärliga så skrattade de mest och höll på. Vem som helst som inte har sett dem så förr skulle trott de var helt galna eller hade fått i sig nåot de inte borde. Men jag har ju varit med om det hela förr, särskilt hos Yster i Stockholm så jag plaskade runt lite stillsamt och fiskade i sjön.

Livet går alltså vidare här i lagom takt. Jag har faktiskt blivit lite mer stillsam i sällskap med andra människor. Jag får ju sitta med en hel del och då får jag inte flänga runt alls. I början fick matte säga till mig hela tiden men nu behövs det inte så mycket längre. Ibland glömmer jag mig och springer efter henne in när hon ska hämta mat eller gå på toa eller så men jag blir snabbt föpassad ut av henne igen. Men jag tar det inte så hårt. Hon är ju inte sur på riktigt.

Vi ska kanske träna lite idag. Vi provade igår men det blev inget för jag var trött efter simningen. Men kanske idag.

Kramar från Vildhunden i Värmland

Det började med att vi sov ut ordentligt. Halv åtta gick vi sedan upp och gjorde de sedvanliga morgonrutinerna. Sedan bar det av till Staffanstorp fast med omväg om Q8 macken i Bara där matte hämtade några paket som hade kommit med posten. Men snart var vi hos Elliotoch där fick jag direkt hoppa över i hans bur. Mellanväggen bar i och det tyckte jag var väldigt onödigt men det var ändå helt okej med plats.

Sedan bar det av mot Höör och Teba. Väl där rusade matte och Ann in i affären  och sedan var de borta en halv evighet. Matte kom ut och provade halsband på mig och sedan försvann hon in igen. Till sist kom hon ut med fyra eller fem kassar och en pappkartong. Kanske var det ändå värt all väntan tänkte jag då.

När vi var tillbaka i Staffanstorp fick Elliot och jag först springa av oss i en stor rastgård innan vi invaderade hans trädgård. Intill rastgården sköts det hej vilt men vi brydde oss inte om det för vi bara busade med varandra. När vi hade sprungit av oss det värsta där åkte vi sedan hem till Elliot. Jag och Elliot fräste runt i trädgården, badade i hans pool och sedan blev vi så småningom insläppta och då låg vi mest på golvet och gosade.

Här är lite bilder...


Sprallesprall...


badebadebad


Och här ligger vi i köket och tar igen oss...

Sedan fick vi ett härligt märgben var men på något sätt som vi aldrig riktigt begrep bytte vi fram och tillbaka och ena stunden var båda benen hos mig och andra hos Elliot. Det roligaste var ju att ha det benet som Elliot just hade så det blev lite förveckligar där. Så himla kul hade vi i alla fall medan matte och Ann satt och käkar och snackade. Men till sist var det dags att åka hem för matte skulle förbereda spårläggning. Hon skulle nämligen fixa ett spår till grabbarna redan ikväll så att det får ligga till sig över natten.

Det gick så här. Matte försvann ut med klöv, blod och snitsar. Hon kom hem igen efter en stund och såg rejält moloken ut. Då hade tydligen hennes första spår gått om intet för hon hade kommit fel och kommit ut alldeles för nära början. Så hon hade fått gå och plocka ner snitslarna igen och så fick hon hem för att hämta mer blod. Så bar det av ut i skogen igen. Och hon var borta jättelänge, nästan trekvart. Tydligen hade det uppstått krångligheter den gången också och hon fick ringa Elliots matte mitt i skogen och fråga om råd. Himmel...vilket virrvarr alltså. Matte har sett lite sur ut sedan hon kom hem för hon var inte nöjd (och då är hon inte rolig att ha och göra med). Men alla måste ju lära sig, och matte har ju inte lagt så många spår helt på egen hand. Den här skogen är dessutom lite lurig, det tycker även jag. Man vet inte riktigt var man kommer ut och vägarna svänger väldigt mycket. Men nu ska matte skaffa sig en detaljkarta över skogen som ska studeras MYCKET noga. Hon muttrade något om GPS men jag tror inte hon går så långt. 

Hoppas att det går bra med spåret trots de små krångligheter som uppstod (som jag ju inte kan avslöja nu för  kanske Walle hinner läsa innan han somnar).  Jag är lite orolig för jag hör att det regnar och tänk om spåret regnar bort. Hoppas inte. Mitt eget spår ska tydligen fixas till imorgon av någon annan än matte, tror det blir Ann. Då känner jag mig trygg för hon är en jäkel på att lägga spår.

Jag har fått en himla massa fina grejor från Teba. Jag har inte fått hand om alla sakerna än men den illrosa flamingom samt kaninen har jag stiftat bekantskap med. Jag har även fått två grejor av Elliot som jag måste undersöka närmare imorgon.


Kaninen och Flamingon. Supergosiga.


Och här är allt som ännu inte är uppackat. Matte är en hejare på att shoppa.

Nu är det läggdags så att  vi orkar med spårandet imorgon. Innan Ann och Elliot kommer ska vi också förbereda lite med att bära bort stubbar som vi kan sitta på.

Tack matte för alla fina saker och för att jag fick busa med Elliot! Och tack Ann för märgben och för att vi fick härja i er trädgård. Och matte, du ska se  att det blir lättare efterhand att lägga spår när du blir lite mer van. Och vi har ju så bra nosar så det brukar ordna sig ändå.

Äntligen fredag. Fast veckan har gått ganska fort ändå. Nu har jag matte på heltid i två dagar. Och så ska det hända en massa spännande. Imorgon är det Teba-tur och så får jag träffa Elliot också. Kolla in hans trädgård kanske? Har hört rykten om det nämligen. På söndag förmiddag ska det bli spår och så på söndag eftermiddag kommer Syster Yster, mattes vildsyster och hälsar på. Hon är rolig kan ni tro, hittar på ännu mer knasigheter än matte. Hon har dessutom fyllt år och ska firas i efterskott. När det är sådana festligheter brukar det bli lite extra gottis till mig också. Kanske ett märgben om man har tur. Nu har jag haft godisstopp i två dagar. Om livet hade varit lite rättvist hade matte också haft godisförbud men hon fortsätter att vräka i sig. Det är ingen reda någontans tycker jag.

Nåväl, innan vi tar itu med helgens projekt och roligheter ska vi sova ordentligt och inte alls gå upp så tidigt som vi brukar. Härligt! Både matte och jag tycker hemskt illa om att gå upp tidigt. Man har ju liksom precis kommit till ro och så ringer hennes otäcka klocka. Åtminstone känns det så. Jag sover ju vidare sedan när matte har åkt men hon får absolut inte sova i bilen och helst inte på jobbet heller. Och det går väl bättre och bättre för henne. Hon trivs väldigt bra på jobbet i alla fall.

Nä, nu tycker jag att jag ska få något litet kvällsmål så att jag klarar mig tills imorgon bitti. Tack och lov har det inte blivit indragningar på den punkten.

...eller inte. Nä, det har regnat hela dagen idag men jag har ändå varit ute på mina rundor. Morgontur med matte, dagstur med dagis och kvällstur med matte. Men blött var det, jag fick torkas med handduk när vi kom hem igen ikväll. Matte tänkte som så att det var inte lönt att gå en kort runda för vi blir ändå så blöta och då kunde vi lika gärna gå den vanliga.

Det har varit en lugn innedag. Jag har gnagt ben och slappat mest. Kollat in dagismatte en del, spanat på en besökare och lite annat smått och gott. Ibland är det faktiskt skönt med sådana dagar för om det är fint väder är jag så mycket ute att jag blir helt trött av det.

En dag kvar för matte att jobba av den här veckan. Tiden går fort.

Halv fyra kom matte från jobbet för att ta mig till veterinären. Vi fick vänta en liten stund där men inte så farligt. Jag fick träffa den manliga veterinären som jag har sett tidigare men inte varit hos. Jag har träffat Kristina men hon hade semester nu. Men Niklas som han hetter, var helt okej fast han tittade mig minst lika noga i halsen som Kristina och det är ju inget jag gillar direkt. Jag tyckte också hela grejen var ganska onödig för jag har varit precis lika pigg som vanligt idag. Inatt var jag uppe och gick lite av och till mellan biabädden och sängen men jag var inte ute i alla fall. Nåväl, matte vill inte lämna något åt slumpen så jag fick snällt åka till veterinären ändå. Och jag var ju svullen i halsen så det blir antibiotika. Men jag har inga direkta restriktioner mer än att jag inte behöver härja för fullt de första två dagarna. Men sedan är det okej, antibiotikan verkar ju snabbt. Att jag fick en längre kur är mest för att de ska se om mina mandlar slutar vara svullna, annars ska de nog tas bort. Tror matte vill det så slipper hon tänka mer på dem. Och hon slipper vakna av mina harklingar mer. Hon verkar lite sliten, tror vi måste lägga oss tidigt ikväll.

Dagismatte säger att jag har varit allmänt odräglig idag. Jag har skällt på henne för att få igång lek, badat en massa, tagit sönder en boll och lite annat smått och gott. Bollen kunde jag ju låtit bli för nu ligger den i sopen och det var synd.

Jag har gått upp ett kilo i vikt så jag är rädd att det blir vissa begränsningar när det gäller godis framöver. Inte bra men jag har inte mycket att säga till om på den fronten.

Jag ser fram emot spår till helgen och nästa vecka kommer vi till träningen igen som vanligt.

Det började med att matte försvann ut för att lägga spår. Hon var borta längre än vanligt och när hon kom tillbaka muttrade hon om att det inte gick där hon först provade och att hon fick flytta på sig. Nåväl...jag gick och väntade på att vi skulle ut men det tog en himla tid. Och när vi väl kom ut skulle vi ner till vägen. Jag undrade lite men väl där fick jag se en härlig syn. Wallander, Guinness och Elliot stod där med sina mattar. Vilket pusskalas det blev bland oss hundar. Tvåbeningarna hälsade lite mer sansat.

Vi placerade oss på ett i förhållande till spåret strategiskt ställe och sedan fick vi gå en och en. Först ut var jag och matte. Det gick ganska bra, matte fick lite tips av Ann som hängde med och det tycker jag är bra. Matte behöver lära sig mer! Sedan var det Elliots tur, sedan Guinness och sist ut var Wallander. Matte gick med alla gångerna så jag fick vara utan henne då. Det var eländigt och jag tyckte att Ann var hård mot mig. Fast jag gillar henne ändå!

Jag tror det gick ganska bra för alla trots att vi var lite vimsiga av glädje över att träffas. Mattarna verkade nöjda och jag hoppas verkligen vi kommer att göra om det här. Kanske redan nästa helg hörde jag matte säga. Hon säger förresten att jag är dålig på att koppla av och ha tråkigt. Det kan jag väl knappast förneka. Usch, det innebär säkert att vi ska öva på det för det ska vi ju jämt när det är något jag inte är bra på.

Jaja...jag gör lite vad som helst för att mina kompisar ska komma snart igen. En gång till kan vi väl hinna innan vi ska åka iväg en vecka. Vi får se, mattarna får väl snacka ihop sig.

Jag blev jättetrött av spåret och allt som hände så jag har mest sovit ikväll. Matte har tränat och sedan suttit vid datorn en del. Men nu blev den ledig så jag tog chansen. Annars finns ju den bärbara men jag orkade inte bära iväg den och koppla upp den idag så jag väntade snällt på att matte skulle bli klar.

Jag fick en present av Elliot efter spårningen såg jag. Den liknade den flygande ekorren lite fast det var ingen ekorre. Men konstruktionen var densamma. Tror tyvärr inte att jag får sysselsätta mig med den på egen hand för då är risken stor att det händer något dåligt med den men matte och jag får leka ihop.

Sov gott. Imorgon är det söndag. Det betyder sovmorgon och det är skönt. Imorse vaknade matte halv sex och trodde hon skulle upp men hon fattade ganska snart att det inte behövdes så hon somnade om. Kanske blir det likadant imorgon.

Dags för sängen.