Vildhunden

Det blev långsovning idag också. När vi vaknade gick vi snabbt ut på promenad. Vi tog vägen genom skogen ner till fotbollsplanen. I skogen fick jag vara lös men när vi kom närmare planen så kopplades jag.

Bredvid planen såg jag ett par hundar och folk som satt där. Jag tittade intresserat dit men fick tillsägelse att komma med. Bara några sekunder senare hade en av hundarna fått syn på oss och var på väg emot oss. Det var en boxer. Ägaren ropade och undrade om jag var en tik eller hane. Matte muttrade att jag är en tik men gjorde sig beredd att köra iväg hunden. Jag sattes på rumpan och Matte gick fram och sade argt till hunden att gå tillbaka till sin matte. Hunden såg lite förvånad ut, jag var inte ett dugg förvånad kan jag säga. Men just som smitaren tänkte vända tillbaka till sin matte kom hon springande och började skälla på min Matte. Matte hade ingen rätt att säga till hennes hund påstod hon. Matte försökte förklara att det är brukligt att mota bort hundar som smiter och att de inte bör välkomnas men den underliga människan hade ingen som helst förståelse och ville inte heller lyssna. Jag kände att Matte var arg men hon höll sig ändå samlad. Den andra kvinnan avslutade med att säga att Matte är dum i huvudet och sedan pep hon iväg och började klaga till sina "anhängare". Matte och jag gick och jag var inte alls intresserad av dem längre. Kalla min Matte för dum i huvudet var verkligen brist på argument. Men det finns alla sorters människor.

Vi gick hem och väckte upp Yster. Vid ettsnåret åkte vi sedan iväg. Matte hade beställt avsläppning i skogen vid Hellasgården ute i Nackaskogen. Yster skulle till samma ställe som igår och spela.

Det var jättemycket folk ute i skogen. Jag och matte tränade lite, först lydnad och sedan apportering. Lydnaden gick bra, apporteringen lite sämre. Jag förstod inte vad matte menade när hon skulle dirigera mig, blev helt förvirrad. Inte mitt fel sade matte och menade att hon kanske gjorde något tokigt så vi bytte till ett vanligt linjetag och sedan någon mer hämtning innan jag fick lov att bada. Jag fick publik när jag var i och simmade, tydligen tyckte tvåbeningarna att jag var våglig som gav mig ut i vattnet. Okej att det inte är så varmt än men det var väldigt varmt i luften och badet gav skön svalka.

Efter badet påbörjade vi promenaden hemåt. Det blev lite badpauser till på vägen och jag fick gå lös ibland men i koppel ibland för det var mycket folk, hundar och cyklar längs vägen.

Matte hade skrivit ut en karta från Internet (eniro) men den var sannerligen inte till att lita på. Matte muttrade att hon hade klarat sig bättre med en kompass för det stod en massa fel på kartan, alltså namn på fel plats och vägar som var utmärkta som inte fanns och några som fanns som inte var med. Allmän förvirring och rundan hem blev därför lång. Tre och en halv timma var vi ute inklusive träning och badturer. Jag var trött när vi kom hem och tyvärr fanns ingen korvkiosk längs vägen. Men jag har fått pizza ikväll så jag klagar inte.

Yster kom hem en stund efter oss, Pinnen kom strax innan Yster och matte har firats lite till ikväll och fått presenter. Trevligt att flocken utökades tycker jag men synd att Pinnen var tvungen att åka hem vid niotiden. Jag har sovit mycket ikväll så därför är jag vaken en stund nu. Yster fixar med Mattes hår. Sedan ska vi nog gå en liten nattpromenad.

En trevlig dag har det varit om man bortser från början men promenaden. Skogsturen och den långa promenaden hem var bra, inte ofta vi gör så långa turer. Till nästa gång ska Matte köpa en ordentlig karta säger hon men jag har inget emot att ta lite omvägar här och där.

En ny dag imorgon med lite allt möjligt och så hemresa. Tiden går fort här hos Yster.

Vi sov riktigt länge idag. Nästan längre än vi har gjort förut tror jag. Men så blev det också lite sent i natt för Yster kom hem, så satt hon och Matte och pratade och åt lite. Jag vaknade såklart och välkomnade Yster men sedan lade jag mig till ro igen.

När vi väl kom ur sängen idag gick vi ut en runda. När vi kom tillbaka väckte vi Yster. Hon var sömnig och hade sovit dåligt men vi fick upp henne. Efter frukost och lite av varje började Matte och Yster vid ettsnåret att göra sig redo för avfärd. Jag var i vägen för att inte glömmas bort men så såg jag att min påhälsningsbilbur fälldes upp och då kände jag mig lugn. Den inställerades i bilen och så bar det av till Södertälje. Där skulle nämligen Yster spela på något stort evenemang. Matte och jag promenerade medan Yster spelade. Det var varmt och mycket folk. Vi gick lite fram och tillbaka och jag fick en korv men sedan drog vi oss ner mot kanalen. Där badade jag. Hämde även en liten dummy till Matte som hon hade i fickan och som slängdes ut. Så svalkande och skönt det var med ett dopp.  



Sedan vände vi tillbaka mot centrum, mötte upp Yster när hon hade en liten paus och fikade med henne. Där var jättestökigt runt det där stora nya köpcentrat där festligheterna var. Konstiga människor fanns där också, se bara bilden här.



Yster hade sedan en ny spelomgång efter fikat och då tog jag och Matte en promenad mot andra änden av stan där det fanns ett berg med någon slags utomhusmuseum och promenadslinga. Vi satt också en liten stund och tittade ut över stan från en bänk.

Klockan fyra blev Yster friställd för då kom en annan som skulle underhålla. Kunde bara konstatera från min bilbur där jag låg i väntan på Yster att det blev ett förfärligt oväsen med skrän i högtalare när den där Perelli kom. Det låter för mig som namn på änu ett hundfoder men tydligen är hon välkänd bland tvåbeningarna. Men jag hade det bra i min bur och var himla glad att jag slapp befinna mig mitt i smeten.



Så här ser det ut med min besöksbur i bilen. Inte lika bra som hemmaburen såklart men helt okej ändå.

När Yster kom bar det av hem till hennes högkvarter. Jag var glad åt att komma hem för jag var trött. Under kvällen har jag mest vilat mig fast jag har ätit lite gott och Matte och jag har varit på kvällsrunda häromkring.

Imorgon har Matte lovat att vi ska ut i skogen. Det ser jag fram emot! Men stan idag var okej, matte var ganska nöjd med hur jag gick och hon säger att det är bra träning för mig. Vi höll oss undan där det var värst med folk och jag fick ju korv, bad, smak av fika och sedan bergspromenad så jag har inget att klaga på. Stan är okej att besöka (bäst är vi hälsar på Wallander och har kovpromenader) men Matte konstaterade att skogen passar oss bättre att bo i. Hon gillar inte heller när det är mycket folk att trängas med.

Jag hoppas på bad imorgon igen i sjön ute vid Hellas skogen. Och så kanske lite träning och såklart en långpromenad. Ska bli skönt att rasta benen ordentligt. Men först en välbehövlig nattsömn.

Det började bra när matte kom från jobb. Snabbt ombyte och lite mat för henne, sedan samlade vi ihop dummiesar och gick för att möta Wallander och Helene. Så glad jag blev när jag fick se dem.

Vi tog först en promenad och det gick bra. Sedan skulle vi träna. Markeringarna gick bra. Fältet med dummiesar gick bra ett tag men sedan tog sig Wallander lite rundor och Helene blev en smula irriterad. Jag tog också en lite för stor sväng men skötte mig enligt Matte ganska hyfsat ändå. Men så kom det trista. En bil kom körande, stannde till och ur klev två herrar som kom gåendes upp till oss där vi tränade. De skulle berätta för oss att man inte fick knappt existera i skogen, särskilt inte om man har fyra ben, svans och nos. Igår var det en annan sån är bil som kom körade i full fart i skogen och som tvunget skulle upplysa Matte om att jag inte fick gå lös. Jag går nära Matte ,jag jagar ingenting och sköter mig fint för jag vet vad jag får och inte får göra. Nu är Matte sur för hon tycker de är ena snikna jäklar. Hon muttrar att hon struntar i det och gör som hon vill men det förtar lite av glädjen, så är det ju. Dessutom vet jag hur kort stubin min Matte kan ha och risken är väl att nästa gång så får hon ett sånt där anfall som jag vet att Matte kan få när hon blir riktigt arg. Hon säger att hon skiter högaktningsfullt i vad man får och inte göra för hon vet att jag inte stör någon. Jag känner mig lite ledsen för jag vill ju gärna få finnas till i skogen här, vad är det annars för nytta med att ha den alldeles runt knuten. Tänk nu om inte Helene och Wallander vill komma hit mer och träna och gå promenader. Då blir jag riktigt ledsen.

Tja så vad ska man säga, det blev lite dyster stämning och Matte är sur på alltihopa och är inne i en "jag tycker inte om människor" period (då räknas såklart inte de hon känner och tycker om utan andra). Då är hon tungsint och undrar varför hon inte blev veterinär för varför ska man hjälpa folk när de ändå är otrevliga mot en. Men det går förhoppningsvis över. Matte kan vara sådär lite grubblig ibland, då får jag försöka lätta upp stämningen men nu har jag gett upp och ska lägga mig istället.

Det hade varit på tal att Dagishusse skulle åka till Bastudden och plantera. Bastudden är där underbara stället i Småland där jag och Wallander var i fjol. Det ligger vid sjön Åsnen, alldeles nere vid vattnet. Det är mattes Faster med familj som äger stället men Dagishusse och matte har varit där en hel del genom åren.

Det hade pratats om att jag och matte skulle åka med Dagishusse på hans planteringstur men vi kunde ju inte bestämma något för mattes öga. Men så igår så packades det ändå ihop snabbt efter att vi hade varit i Lomma och tränat lite och matte hade sett på när en hund mentaltestades. 

Jag hann knappt se vad matte packade ihop men bekymrade mig inte heller så mycket för jag hoppades på goda smakbitar av tvåbeningarnas mat. Vid lunch igår packade vi in oss i Dagishusses bil (min bur flyttades över dit) och så bar det iväg. Liten omväg in om någon affär och så är det minst sagt lite annorlunda att åka med Dagishusse (många omkörningar med hastiga gasningar och inbromsningar) men allt gick väl. 

Så glad jag blev när jag släpptes ur buren och matte meddelade att vi var framme. Jag tog ett par rundor på tomten, badade, skuttade och rullade mig. Sedan ställde jag mig  i vattnet en lång stund och bara njöt.


Här står jag och har det så skönt så skönt. Träbryggan ligger på land ännu men stenbryggan finns där som vanligt.

Sedan tog jag och matte en promenad. Vi gick en bit nerför grusvägen, svängde sedan höger där de har huggit ner en massa skog och kom ut på en annan udde en bit från huset. Där tog matte foto av huset.


Titta så mysigt det ligger. Alldeles själv ute på udden.

När vi kom tillbaka hade Dagishusse börjat plantera. Vi kollade lite på honom men sedan tog vi en runda till på tomten.


Här sitter jag vid båtplatsen. Men ingen båt än, den ligger uppe på land.


Det blev många små drickastunder vid kanten. Gott och friskt vatten är det i sjön.

Matte och jag tränade lite också. Hon hade med sig dummiesar som hon lade ut och jag hämtade in. Jag var lite trött av allt så det gick inte så fort men jag hämtade alla och kom in ganska snyggt. Det blev inte så lång träning för matte insåg att jag inte var så pigg längre. Men sedan hände något lajbans ska ni tro. Dagishusse skulle basta i den vedeldade bastun. Matte kunde inte för ögat. Men Dagishusse inte bara bastade, han badade också. Jag blev så förvånad att jag inte ens kom mig för att hoppa i själv. Men matte hade kameran i högsta hugg och dokumenterade.


Titta som han stänkte. Jag står på stenbryggan så det är betydligt djupare där Dagishusse är i.

I den vackra kvällsolen passade matte också på att ta ett kort av stugan och bastubyggnaden. Det var ännu vinterbonat när vi kom. Inga möbler ute, kallt i stugan och inget varmvatten men det fixades snabbt till.


Visst ser det trivsamt ut?

Sedan började kvällens höjdpunkt nämligen grillningen. Fläskfilén lades på grillen. Jag och matte dokumenterade.


Före grillning...



Efter grillning...i väntan på ätning...

Jag fick en rejäl bit filé, sås och lite potatis i en burk som jag tilldelades innan matte satte tänderna i sin portion.


Mums mums mums....

Efter maten strosade jag runt lite. Det började gå mer och mer mot kväll.


Solnedgång över Bastudden.


Ett sista tassdopp och drickning innan det är dags att gå in för kvällen.

Så dukades maten in, matte dukade upp lite tvåbeningsgodis därinne och Dagishuse tände en brasa även inomhus för att få upp värmen lite där och höja mysfaktorn. Själv fick jag tillstånd att krypa upp i soffan och mysa. Matte hade med sig en "hundfilt" som breddes ut där så att jag inte skulle håra ner.


Åh så skönt det var att vila efter dagens aktiviteter.

Ni kan ju gissa vad som hände så småningom. Jo efter lite vindrickande och chokladätande somnade matte bredvid mig. Men efter en stund vaknade hon till och vi gick till sängs. Jag sov hos matte hela natten, vek inte en tum från hennes sida. I morse låg vi i sängen tills Dagishusse ropade att det var frukost. Matte var uppe och sprang lite i natt men mindre än innan tycker jag.

En ny dag innebär nya upptäcksfärder. Efter frukost och promenad där vi utforskade en nerlagd äppelodling så hittade jag en liten brygga i ett hörn av tomten. Den fick jag tvunget prova.
 

Vågar man ta ett steg till eller tippar alltihopa då?


Här studerar jag min spegelbild.

Tyvärr har allt roligt ett slut. Dagishusse blev klar med planerandet alldeles för fort. Jag blev mycket ledsen när tvåbeningarna började packa ihop. Jag mjällade till och med lite på huvudet konstaterade matte så jag blev faktiskt lite stressad. Jag förstår helt enkelt inte varför vi inte kunde stanna längre tid när vi hade det så skönt där. Varför stressa runt så? Tvåbeningarna är konstiga. Matte tyckte ju också där var skönt. Suck. Men det hjälpte inte vad jag tyckte. Det packades ändå. Jag lade mig utanför huset och tittade på.


Jag ser inte särskilt glad ut. Inte så konstigt när vi ska åka ifrån allt det fina.

Jag ville inte gå in i bilen och matte fick hämta mig. Men jag följde såklart med då. Vad ska jag göra? Jag kan ju inte bo där själv. Men det kändes så eländigt sorgligt att åka hem. Nästa gång måste vi vara där längre. Jag önskar att jag kunde sätta Bastudden på ett moln hemma och ha en hiss upp dit så att jag kunde åka dit när jag ville med en enkel knapptryckning. Men det går inte än så länge utan det är bil som gäller.

Förhoppningsvis stämmer ryktena att vi ska semestra på Bastudden en vecka i sommar. Förhoppningsvis ska vi också åka dit med Wallander om vi bara hittar en helg som passar. För mig och Walle passar alla helger men tvåbeningarna verkar ha svårare för att hitta rätt i kalendern. Då kräver jag att det blir längre vistelse än nu. Men matte har lovat det också, hon börjar förstå att jag inte tycker om korta resor.

Å andra sidan så kanske jag inte ska klaga. Bättre lite Bastudden än inget alls. Och jag har det ju bra hemma också. Dagishusse har ju dammar. Fast vattnet i Åsnen var friskare och godare, det måste jag ändå säga.

Vi får vara glada som har ett så fint ställe att åka till då och då. Jag ska drömma om allt i natt. Särskilt fläskfilén.

Mattes öga är förresten lite bättre fast det krånglar en del när det är soligt men nu har matte hittat ett par jättemörka solbrillor som hon har på sig. Hon ser väldigt rolig ut tycker jag men huvudsaken de gör nytta. På kvällarna är det ögat som bestämmer när det är läggdags men det går åt rätt håll i alla fall. Inget jobb imorgon och antagligen inte heller tisdag men kanske sedan. Vi får ta en dag i taget helt enkelt.

Vi var ute så länge det var ljust ikväll och det var till kvart över åtta. Japp, ni läste rätt. Visst är det härligt. Först gick vi en lång runda och mötte flera hundar och en massa människor som var ute och gick. En av hundarna började skälla argt mot mig och då kunde jag inte hålla tyst. Men det var inte jag som började och det är en viktig detalj.

På vägen hem tränade vi på fältet med dummiesar, både kanin och vanliga. Jag tyckte det var kul och hämtade glatt och höll faktiskt kvar flera gånger tills jag hade satt mig och matte tog dummyn. Okej, det var en vanlig dummy, inte kanin för de har jag svårt att lämna fint för jag vill egentligen behålla dem själv. Men det gick ändå bra totalt. Den enda missen var att jag inte hittade en markering och så kallade matte tillbaka mig men jag ville inte komma för jag ville fortsätta leta (men enligt matte var jag helt fel). När jag inte kom så vrålade matte så argt och högt så jag undrade om något hade hoppat upp och bitit henne. Jag stannade upp och tittade förvånat på henne och sedan kom jag. Då gick matte ut och gjorde om markeringen och så hämtade jag den hur bra som helst sedan. Matte tog på sig skulden för missen så jag känner mig inte dålig för det. 

I övrigt en lugn kväll. Matte säger att det blir många långa promenader framöver och cykelturer för att rasta bort vinterhullet. Okej säger jag, hellre mycket utevistelse än mindre portioner.  

I söndags vid tiotiden promenixade jag och matte en bit bort mot scoutstugan vid Eksholmsjön för att möta Elliot och Ann. Innan de kom tränade jag och matte lite på fältet där. Det gick bra för matte hade repbollen med och då blir jag upplivad. Men ännu gladare blev jag såklart när jag fick syn på Elliot.

Vi fick först springa av oss lite på fältet, sedan åkte kopplen på och vi tog en rejäl tur i skogen. När vi gick förbi en stor stubbe fick Elliots matte en rolig idé att vi skulle hoppa upp på den. Matte fick fram kameran. En i taget fick det bli för det hade nog blivit liet trångt annars.


Elliot...


Och jag....


På väg tillbaka till Elliots bil fick vi busa på fältet igen. Här är några bilder...


Det gäller att hålla tungan rätt i mun...min hänger ut lite...


Och Elliot flaxar med örat...

Alltid lika trevligt med besök i min skog. Till våren ska jag ta båda mina bästispolare på långa skogsturer med bus och bad (fast det sista håller vi tyst om till våra mattar för annars ska de säkert stoppa oss). Även denna gång tog vi oss ett litet dopp i sjön men det blev inte så mycket arga skrik. Inte lönt konstaterade de väl för vi var ju redan blöta. Hihi. Det gäller att vara snabb och plumsa tyst.

...fungerar min blogg igen efter två dygns strulande. Det har hänt mycket roligt och jag uppdaterar er så småningom.

/Lakrits