Vardag
Ja, det är som det är. Matte surar över att våren känns avlägsen. Jag rullar mig i snön och är ganska nöjd med livet så länge det inte är för bekymmersamt med tassarna.
Vi har återgått till vardag sedan Syster Yster och valpen åkte hem. Matte har jobbat en del och jag har varit på Dagis. I lördags blev det Nattis. Igår träffade vi Elliot & Ann och gick en jättelång runda vid Yddingen. Den blev betydligt längre än det var tänkt och när vi kom hem var Matte ganska mör och lite gnällig resten av kvällen.
Vår bil, Silver har varit på verkstad i två omgångar sista två veckorna. Inte billigt så tur att Matte jobbar så någon drar runt ekonomin här i huset. Det var något knas med hjullager och så blev det bromsbyte och däckbyte. Ojoj. Men nu går det fint att köra igen. Tur för oss för bil måste vi ha här ute i skogen!
Matte har börjat med en märklig syssla som kallas stickning. Det ska vara avkopplande men jag tycker hon ser ganska sammanbiten ut.
Utebilder är det snålt med. Men något som är positivt är att det blir allt ljusare. Om vi sölar på morgonen så slipper vi ha lampa. Tänk så skönt med ljusa kvällar om våren. En tur runt sjön vid niotiden i kvällssol. Åh, jag längtar också nu!
Taselikram
/Lakkan
Lägesrapport från Solgläntan
Nu har Syster Yster varit här med sin lilla människovalp i nästan en vecka. Himla trevligt. Superbra att hon stannade över helgen istället för att vi skulle åka till Stockholm som det var tänkt. Varken Matte eller jag gillade tanken på att resa och vara i stan.
Matte har varit lite krasslig så hon stannade hemma torsdag och fredag. Skönt tyckte jag fast det var ju synd att hennes huvud krånglade och att hon inte mådde bra. Men nu är det lite bättre.
För min del har det varit ungefär som vanligt i veckan trots besök. Jag har fått träffa Elliot och busa!
Här kommer jag!
Dragkamp med Elliot!
Syster Yster och valpen som heter Max har varit med ut på några rundor i skogen. Max får åka i bärsele.
Tjusigt ekipage!
Närbild på finaste Syster Yster!
Jag också med på bild ute i skogen!
Det Max gör mest av allt är att sova! Faktum är att jag nog aldrig har sett någon som sussar så mycket. Fast ibland är han vaken och när han inte är nöjd låter han. Men så här fridfullt ser det ut ibland:
Imorgon skickar vi hem dem till Stockholm och så får jag och Matte förbereda oss för en ny vecka igen. Det börjar bli ljusare i alla fall och även om snön ligger kvar så finns det hopp om att det någon gång blir vår. Matte önskar att det sak växa gröna små blad ur öronen på henne. Får se om vi kan så några frön där!
Tjingeling
/Lakkan
Ny flockmedlem
Idag kom Syster Yster på besök till Skåne. Hurra! Men så märkligt. Hon har med sig en jätteliten människa som luktar konstigt. Jag har aldrig varit med om något liknande i hela mitt hundliv. En minimini flockmedlem. Hur han kom till förstår jag inte riktigt men det är klart, jag tyckte allt att Syster Yster som brukar vara slank hade lagt på hullet senaste tiden innan jul. Men det är ju inget man skriver vitt och brett om, det är ju en känslig sak för mig också hur mycket man väger och så.
Alltså det förhåller sig så att Syster Yster har fått en människovalp. Mycket märkligt och fascinerande. Han är självklart välkommen i flocken och när han blir större ska jag lära honom allt jag kan.
Mitt hundliv är rätt så drägligt annars, en del bus med Elliot, stadspromenad med Walle och Beck, träff med Voffsan och spår förra helgen. Denna helgen har Matte jobbat och så idag kom då Syster Yster med valp till oss. Så det är inte händelselöst här inte.
Bild får komma på valpen så småningom men i skrivande stund är han lite missnöjd och då gör han sig inte så bra på bild.
Tasselikram
/Lakkan
Ett nytt år...
...med nya busmöjligheter!
Nyåret i sig var ett bottennapp. Grannarna hade köpt in tunga artilleriet och jag gillade inte alls allt pangande. Matte hade svårt att lugna mina upprörda Lakritsnerver men till slut lugnade det ju sig. På morgonen efter stack man allt ut huvudet lite försiktigt genom dörren för att se om det gick att överleva en runda. Det var faktiskt inga problem men runt lunch smällde det utan bara den igen. Det var grannarna tvärs över som var skyldiga och då flög Matte som en rovfågel på telefonen och ringde dem och sedan blev det inte mer smällande.
Elliot med flock var hos oss på nyår och han var jätteduktig, blev inte alls särskilt rädd. Faktum var att han försökte pussa mig och vara snäll när jag tyckte det var otäckt. En riktig vän i nöden!
Nu är det ett nytt år. Nyårsdagen var Mattes föräldrar (alias Dagis) här och sedan började Matte jobba igen. Fast idag har hon jobbat hemifrån vilket medförde att vi kunde ta en tur med Elliot på eftermiddagen och så jobbade hon lite längre sedan istället. Så gillar jag när hon har det!
En hel del godsaker har jag fått över jul och nyår så nu är det väl smala randen som gäller igen. Så dumt tycker jag.
Får se vad helgen kan innehålla för trevligheter. Ett litet spår vore inte alls fel...
Tasselikram
/Lakkan
