Vildhunden

Det började med att vi sov ut ordentligt. Halv åtta gick vi sedan upp och gjorde de sedvanliga morgonrutinerna. Sedan bar det av till Staffanstorp fast med omväg om Q8 macken i Bara där matte hämtade några paket som hade kommit med posten. Men snart var vi hos Elliotoch där fick jag direkt hoppa över i hans bur. Mellanväggen bar i och det tyckte jag var väldigt onödigt men det var ändå helt okej med plats.

Sedan bar det av mot Höör och Teba. Väl där rusade matte och Ann in i affären  och sedan var de borta en halv evighet. Matte kom ut och provade halsband på mig och sedan försvann hon in igen. Till sist kom hon ut med fyra eller fem kassar och en pappkartong. Kanske var det ändå värt all väntan tänkte jag då.

När vi var tillbaka i Staffanstorp fick Elliot och jag först springa av oss i en stor rastgård innan vi invaderade hans trädgård. Intill rastgården sköts det hej vilt men vi brydde oss inte om det för vi bara busade med varandra. När vi hade sprungit av oss det värsta där åkte vi sedan hem till Elliot. Jag och Elliot fräste runt i trädgården, badade i hans pool och sedan blev vi så småningom insläppta och då låg vi mest på golvet och gosade.

Här är lite bilder...


Sprallesprall...


badebadebad


Och här ligger vi i köket och tar igen oss...

Sedan fick vi ett härligt märgben var men på något sätt som vi aldrig riktigt begrep bytte vi fram och tillbaka och ena stunden var båda benen hos mig och andra hos Elliot. Det roligaste var ju att ha det benet som Elliot just hade så det blev lite förveckligar där. Så himla kul hade vi i alla fall medan matte och Ann satt och käkar och snackade. Men till sist var det dags att åka hem för matte skulle förbereda spårläggning. Hon skulle nämligen fixa ett spår till grabbarna redan ikväll så att det får ligga till sig över natten.

Det gick så här. Matte försvann ut med klöv, blod och snitsar. Hon kom hem igen efter en stund och såg rejält moloken ut. Då hade tydligen hennes första spår gått om intet för hon hade kommit fel och kommit ut alldeles för nära början. Så hon hade fått gå och plocka ner snitslarna igen och så fick hon hem för att hämta mer blod. Så bar det av ut i skogen igen. Och hon var borta jättelänge, nästan trekvart. Tydligen hade det uppstått krångligheter den gången också och hon fick ringa Elliots matte mitt i skogen och fråga om råd. Himmel...vilket virrvarr alltså. Matte har sett lite sur ut sedan hon kom hem för hon var inte nöjd (och då är hon inte rolig att ha och göra med). Men alla måste ju lära sig, och matte har ju inte lagt så många spår helt på egen hand. Den här skogen är dessutom lite lurig, det tycker även jag. Man vet inte riktigt var man kommer ut och vägarna svänger väldigt mycket. Men nu ska matte skaffa sig en detaljkarta över skogen som ska studeras MYCKET noga. Hon muttrade något om GPS men jag tror inte hon går så långt. 

Hoppas att det går bra med spåret trots de små krångligheter som uppstod (som jag ju inte kan avslöja nu för  kanske Walle hinner läsa innan han somnar).  Jag är lite orolig för jag hör att det regnar och tänk om spåret regnar bort. Hoppas inte. Mitt eget spår ska tydligen fixas till imorgon av någon annan än matte, tror det blir Ann. Då känner jag mig trygg för hon är en jäkel på att lägga spår.

Jag har fått en himla massa fina grejor från Teba. Jag har inte fått hand om alla sakerna än men den illrosa flamingom samt kaninen har jag stiftat bekantskap med. Jag har även fått två grejor av Elliot som jag måste undersöka närmare imorgon.


Kaninen och Flamingon. Supergosiga.


Och här är allt som ännu inte är uppackat. Matte är en hejare på att shoppa.

Nu är det läggdags så att  vi orkar med spårandet imorgon. Innan Ann och Elliot kommer ska vi också förbereda lite med att bära bort stubbar som vi kan sitta på.

Tack matte för alla fina saker och för att jag fick busa med Elliot! Och tack Ann för märgben och för att vi fick härja i er trädgård. Och matte, du ska se  att det blir lättare efterhand att lägga spår när du blir lite mer van. Och vi har ju så bra nosar så det brukar ordna sig ändå.