Vildhunden

Först var det gårdagen som jag skrev om i förra inlägget och så en lika härlig dag idag. Annorlunda men ändå lika kul på sitt sätt.

Klockan sju imorse hoppade matte ur sängen. Jag tyckte det var en smula tidigt och vilade mig medan hon stökade runt. Jag blev väldigt förvånad när hon satte igång och bakade vid halv åtta. Förvisso scones som går snabbt att göra men ändå...matte brukar inte vara så pigg på morgonen.

Sedan packade hon ihop saker, jag såg att klövarna var framme och jag var helt på det klara med att det var spårdags. Och strax innan nio traskade vi ner till vägen och mötte Ann och Elliot som kom. Vi begav oss till samma ställe som förra gången. Men nu hade det kommit dit stubbar att sitta på och en gammal kabelrulle som bord. Och så hade matte inhandlat ett par stora skruvar som man sätter ner i marken och som man kan sätta fast kopplet i så att vi fyrbeningar inte kan flänga runt så mycket. Ann gick och lade spår till mig under tiden.

Efter en stund kom även Helene och Wallander samt Lena, Guinness och deras gäst, en söt liten flatte kille som kallas Bigge. Det var full rulle men så småningom kom vi till ro och det var dags för spår. Elliot var först ut, sedan Wallander och sist Guinness i spåret som hade legat över natten. Trots mattes oro gick det bra även om grabbarna fick jobba hårt. Sedan var det min tur att spåra och det gick bra, matte var himla nöjd. Jag tycker det är bra att hon inte säger så mycket utan låter mig jobba på. Ann sade till henne förra gången att hålla snattran när jag jobbar så att jag inte blir störd och det var bra! Och matte var väldigt nöjd med sin nya spårlina. Den var dyr men den kan hon ha i många år.

När alla hade spårat klart fikades det och snackades. Vi fyrbeningar fick lite del av fikan också så det var helt okej.


Här sitter vi och fikar efter spårandet...

Men sedan var det dags att bryta upp och vi följde de andra ner till vägen. På Helens initiativ blev det foto av alla hundarna (samt Lena) på vägen.


Från vänster...Guinness, Lena, Bigge, Wallander, Jag och Elliot.


Nere vid vägen var det hejdå och sedan hem och fixa lite innan det bar av till Lund för att hämta Syster Yster. Hon började genast härja med mig och jag var helt med på noterna. Kvällen har varit trevlig med bus, bengnag och så har jag fått stifta bekantskap med resten av grejorna från Teba. Det är åttafotingen, den lille nallen samt "grodan" (de sista två fick jag av Elliot). och så bollen förstås, en likadan som den jag tog sönder innan.


Här är åttafotingen som ännu inte har fått namn...

Ja, vilken helg alltså. Tack matte för att du har fixat så mycket kul åt mig. Och jag har nog sett att godisförrådet blev rejält fyllt igår kväll! Nu har matte så smått börjat ställa fram saker som ska med när vi åker iväg till Sunne på torsdag morgon. Tiden går så fort. Imorgon jobbar matte men Yster är med mig och det är inte alls illa. Hon är himla lajbans!

För min del går kvällen mot sitt slut för jag är ganska trött. Jag tror tvåbeningarna håller på lite till.

Tack till mina kära kompisar att ni ville komma ut i skogen och spåra med mig. Det blir mycket roligare när vi är några stycken. Och så kan man pussas lite och ha det allmänt mysigt. Jag hoppas ni vill komma igen sedan när vi är tillbaka från vår resa!

/Lakritsen