Så här borde livet alltid vara......
Ja, som ni kanske förstår av överskriften har jag haft en bra dag om man bortser från humlan. Matte och jag låg och sov till klockan var lite över nio. Och inte lade hon sig så särskilt sent heller, jag tror klockan var ungefär ett när vi kröp till kojs. Så länge har vi inte sovit på flera månader. När vi hade gullat klart och gått upp blev det mat och sedan tidningshämtning. Tidningen var extra tung idag men jag bar den hela vägen hem ändå.
Efter en vilostund blev det sedan rolig promenad, fast varmt var det. Jag släpade dock hem en fin pinne som ligger på tomten nu. Efter några gnag på den slocknade jag sedan i skuggan medan matte gjorde lite annat. Det var minsann skönt att ligga där och bara vila och veta att matte inte var långt borta. Jag hade också på känn att det skulle bli cykeltur och mycket riktigt, vid tvåtiden kom cykel och kärra fram. Det blev en lång mysig runda på små landsvägar här omkring. Bort mot Häckeberga och Genarp och sedan tillbaka. En massa motorcyklar mötte vi. Det låter illa om dem men de är inte så stora så de är okej ändå. Bilarna är dummare för de tar så stor plats på vägen. Särskilt sportbilar som kommer fort med förare som inte riktigt har vett att hålla avstånd retar matte. Hon ska sätta en vass pinne på kärran som sticker ut så att den repar bilarna om de kör för nära. Fiffigt tycker jag.
Ikväll har vi varit ute på en liten promenad och matte har också provat sitt nya träningstrick. Hon har hittat något som smakar så himla smaskens, jag tror det är samma sak som jag fick av Elliot när jag skulle till Stockholm sist. Svarta, torkade bitar som luktar himmelskt. Och så sätter hon en bit mellan läpparna och då bara måste jag ju titta på henne när vi går. Inte så dumt ändå för jag får ju biten när vi har gått ett par steg. Och matte verkar nöjd med sin idé. Hon muttrade något om mutor men att det får vara okej ett tag.
Nu har jag spanat in att det ligger korvar och väntar på att grillas. Där är några som jag tror är till mig och Knappen (mattes föräldrars hund). Bäst att hålla sig framme så att inget går ens nos förbi.
Hoppas att ni alla har haft en bra helg och att ni har fått vara ute mycket i det härliga vädret. Lite varmt mitt på dagen för mig med all min svarta päls men skuggan är bra. Och morgnar och kvällar är helt underbara. Har hört att det ska bli regn och det kanske inte är så fel, det börjar kännas lite tort i markerna. Alla lukter kommer fram bättre om det blir lite fuktigare.
Hälsar Vildhunden
Jag satte mig i ett tuggummi, det var heller inte så kul, dock gjorde det inte ont, förräns MOR var tvungen att klippa av det, då kändes det lite grann. Men vilken osis du hade som råkade sätta dig precis där den dumma humlan befann sig. Men det var tur att det kändes OK igen efter ett tag.
Tjock tidning att bära hem idag, då måste ni också ha Sydsvenskan? För varje söndag morgon vaknar jag till när tidningen dimper ner på golvet i hallen. Mån-Lör hör jag den knappt. MOR muttrar lite ibland över att det tydligen bara är en massa annonser på både det ena och det andra om söndagar.
Jag tycker också att det är mer än tillåtet med lite mutor, jag tycker att det är mycket lättare att lära sig då. MOR har också försökt med "muntricket" men efter ett tag så brukar jag tröttna eftersom det verkar som att hon skall behålla det för sig själv, så då ignorerar jag henne igen.
Hoppas de grillade korvarna smakade bra!
För min del får det gärna komma lite regn, men jag hoppas att det blir uppehåll på tisdag kväll när vi skall träna men ser sedan gärna att det blir fint väder snart igen. Jag gillar när det är fint väder, på någotvis får jag vara mycket mera ute då.
Nej, nu går mina ögon i kors vilket = DAX ATT GÅ & LÄGGA SIG.
På återhörande!
Sätta sig på en humla!! Låter väldigt likt tjuren Ferdinand men jag hoppas du inte blev alltför ilsken över det. Jag vet ju att du är en snäll hund.
Jag fick också en obehaglig överraskning igår. Alla korna blev utsläppta på grönbete i lördags och jag kunde inte låta bli att rusa fram och skälla på dem. Men då ville alla korna vända tillbaka och rusa in i stallen igen. Matte bad mig då gå in och sätta mig på gårdsplanen. Det gick bra och det var kul att se korna göra sådana glädjehopp när de kom ut.
Idag tyckte jag att jag skulle bekanta mig lite närmre med dem så jag gick in i hagen. Vad jag inte tänkte på var att jag nu är lite större än i höstas så ryggen rörde vid strömtråden. Oj, vad jag blev skrämd!!!
Senare på eftermiddagen fick jag gå med matte när de sista korna skulle in. Väldigt spännande för en ko hade fått en liten kalv och jag var tvungen att gå fram och snusa lite på den fastän kon såg hotfull ut.
Nästa fadäs jag gjorde var på kvällen. Ulfs flickvän skulle komma på besök och det var första gången vi andra skulle träffa henne. Matte hade dukat fint i köket så vi skulle fika ihop.
När alla tagit för sig av kaffe och kaka mådde jag plötsligt illa och spydde upp hele kvällsmålet på golvet. Matte släppte snabbt ut mig och de andra rusade upp på ovanvåningen. Snacka om att vara känsliga!
Nu väntar en dag i lugn och ro. Det är bara husse och jag hemma ända tills i kväll
Jag hörde matte säga något om en Ferdinand också men nej, jag blev inte alls ilsken. Bara lite rädd först och sedan mest nyfiken på vad det var för en den där humlan.
Ja, det verkar då inte ha varit en särskilt munter dag för dig igår. Så känsligt av tvåbeningarna att rusa iväg bara för att du mådde illa och spydde. Kan väl hända den bästa. Och förresten så har matte berättat saker om en del tvåbeningarna, att de samlas på helgerna och dricker något som kallas sprit och som man blir konstig i huvudet av och sedan mår de illa och spyr och mår dåligt dagen efter också. Nu är det ju tack och lov inte alla som beter sig så och vi verkar ha haft turen att hamna hos bra människor men mycket ska man ändå höra innan öronen trillar av.
Elstaket har jag förresten också provat på. Mycket otrevligt. Matte tyckte dessutom inte alls synd om mig när det hände för hon hade sagt till mig och så struntade jag i hennes varning och sprang emot ändå. Oj vad jag tjöt till av förvåning och förskräckelse. Men vi är ju unga och har mycket kvar att lära. Allt kan ju inte bli rätt från början.
"Liknar en ko på grönbete", det uttrycket har jag hört talats om. Det måste vara taget från kornas beteende när det släpps ut på våren. Är det därifrån, vet du det Vira?
Sedan undrar jag om det inte gjorde ont när rörde vid strömtråden?
Vad gulligt att du vågade dig fram till kalven, hur reagerade den? Jag har aldrig sett en ko i verkligheten, är dom lika snälla som oss hundar?
Förlåt Lakrits att jag ställer många frågor till Vira på din blogg, men MOR har sagt att frågar man inget så får man ingenting lära sig.
När det gäller den lilla sista fadäsen, så kan man absolut inte hjälpa att man plötsligt mår lite illa och bara måste ... Men jag tror inte att dom tyckte det var så himla farligt, jag tror att Ulf & hans flickvän tog chansen att komma ifrån och får vara lite ensamma (så brukar nämligen min LILLMATTE & hennes pojkvän göra).
Hej Lakrits. Provar att surfa med min mobil på lunchen. Det går ju fint. Ses senare. Kram
