Vildhundar...
Alltså...det var en hiskeligt tidig morgon. Jag och matte åkte hemifrån strax efter sju, matte tog ut pengar för att kunna betala för fåglarna och sedan körde vi hem till Ann & Elliot. Där fick jag hoppa över till Elliots bur (tyvärrr var mellanväggen i) och matte och jag fick skjuts med dem. Jättesnällt tyckte både matte och jag.
När vi anlände till Åstorp och ridhuset där utställningen hölls så fick jag vänta i bilen jättelänge medan Ann, Elliot och matte var därinne. Elliot visades upp och fick fin kritik. Jag laddade upp i bilen och när jag sedan fick komma ut var jag vildare än vildast. Matte hade fullt sjå att hålla mig och jag flängde i kopplet och härjade. När vi kom in i ridhuset träffade jag min kennelmamma Renée och blev jätteglad och ännu lite vildare. Sedan fick jag hoppa in i mitt tält en stund men sedan fixade matte lite med min päls och så skulle vi in i ringen. Jag sprang som en tok och så försökte jag hälsa på hunden bredvid. Men jag viftade på svansen hela tiden och när jag visades upp själv så stod jag riktigt hyggligt. Men vi blev avtackade ganska raskt och sedan stod vi kvar en stund och tittade på några andra ekipage vi känner. Jag träffade syrran Vicka och halvsyrran Mejra och det var ju roligt men vi var tyvärr inte så vänskapliga mot varandra. Kanske vi kan umgås bättre när vi är äldre jag och syrrorna. Egentligen har jag inget emot dem alls men vi har lite svårt att slappna av utan måste ha koll på vem som bestämmer hela tiden och det blir lite bökigt. Matte säger att vi är unga och omogna och det kanske stämmer.
Så här blev i alla fall domarens utlåtande:
"Trevligt huvud och uttryck. Något kort hals. Framskjuten skuldra. Bra ben och stark rygg. Avfallande kors. Bra bakställ. Rör sig med något ojämn överlinje. Bra päls"
Alltså...det första var ju bra. Sedan att jag har kort hals håller varken jag eller matte med om för den kan bli extremt lång om det tex står korvar på ett fat på bordet. Framskjuten skuldra kan jag inte uttala mig om men visst är jag alltid en framåt tjej som har lite brådis och det kanske inverkar. Kors hit och kors dit...det begriper jag inte. Bra ben, stark rygg och bra bakställ tackar jag för, det är kanske allt stockbärande som har bidragit. Att jag rör mig ojämt har han säkert rätt i den där domaren men det kan tydligen försvinna med åldern. Bra päls var ju trevligt, jag tycker själv det är piffigt med mina lockar på ryggen.
När matte och Ann var trötta på att stå och småfrysa så packade vi in oss i bilen (Elliot och jag fick åka utan mellanvägg på hemvägenn) och åkte till en liten by där "viltmannen" bor. Han hade under förmiddagen varit och plundrat en stor frysbox på en massa fåglar som matte köpte av honom. Jag såg säckar lastas in i bilen och vädrade vilt.
När vi kom till Staffanstorp fick jag och Elliot ta en svängom i den stora rastgården och vi rastade varandra ordentligt. Det kändes befriande efter att ha gått i koppel och väntat en massa.
När vi kom hem åkte plötsligt blodflaska och klöv fram ur frysen och medan de tinade packade matte in vilt och frös in. Jag övervakade allt noga och nappade åt mig några fjädrar som föll av. Nu ligger allt i frysen och det var precis det fick plats. Ett spår blev också lagt i skogen innan mörkret föll och jag väntar med spänning på morgondagen. Det blir tydligen ingen träning med Margareta men det kan ju vara skönt att ha lite hemmatid också med matte innan det är dags för en ny arbetsvecka.
Det blev en liten kvällsrunda också och jag kände mig helnöjd att vara hemma i min skog igen. Men nu är jag faktiskt jättetrött och ska lägga mig och tryna i min biabädd. Tack matte för en trevlig dag även om jag var vild som tusan på utställningen. Och tack Ann&Elliot för att vi fick åka med er och för att ni körde en extra runda så att vi fick fåglarna med. Elliot, du ska få del av fåglarna dem när vi tränar tillsammans, det lovar jag.
/Lakritsbiten
Jag tycker det verkar vara mycket roligare att vara vildhund än utställningshund. Så fram för vildhundsdelen i dig. Fast lydnad skadar förstås inte en vildhund. Träffade en mycket välartad hund (tror det var någon slags spets) på tunnelbanan här om dagen. Hon var så himla uppmärksam på sin matte och ville jobba hela tiden. Var roligt att se hur hon lydde precis allt som hennes matte sa och visade. Det du... (Fast du är rätt lydig du också, bara du är lugn nog att lyssna.)
Jag tycker det är tur att vi är lite olika, tänk vad tråkigt det varit annars. Jag kanske oxå kan tänka mig att pröva att ställa upp si så där om ett år kanske om jag känner för det då förstås.
Vi som inte platsar i utställningsringen visar framtassarna på annat sätt. Jag kan slå vad om att tiken som vann idag inte är ett dugg bra på att spåra eller apportera, hon har säkert bara fått "DET".
Det var ju bra att ni kunde samåka med "ElliotAnn-terna" annars kanske det inte blivit någon lek med Elliott idag.
De där säckarna fyllda med vilt, låter spännande. Jag tror att jag tittar förbi någon dag och checkar in delar ut av det, kan tänka mig att ni behöver lite hjälp med att tömma frysen och det kan ju bara göras genom att vi tränar apportering med det.
Imorgon kväll får jag levererat lite nya klövar, så att vi kan forsätta spåra, finns det plats till dom i frysen oxå?
Ja, det är väl tur att vi är bra på olika saker. Och du och Elliot gillar förhoppningsvis mig fastän jag inte vinner några skönhetstävlingar. Jag är en action-tjej, ingen "fin dam".
Ja, det kan nog gå in några klövar också i frysen. Särskilt om vi tex äter upp några märgben!!!
Äta märgben? Det kan man väl alltid ställa upp med, eller vad säger du Elliot?
Hmmm de e gott men jag e väldigt långsam när jag äter på sådana.
Jag fick förresten en anka med mej hem av Lakrits.Den ska jag prova nån dag o se ifall jag kan göra något kul av lr med=)
Elliot, fick du en av ankorna som hämtades
hos "viltmannen"? Ett tips då är att glöm inte att tina upp den en dag innan för annars tror jag inte du kan göra varken det ena eller det andra med den!
