Vildhunden

Det började med en tidig morgon och när matte åkte iväg lämnade hon mig i dagismattes ömma omhändertagande. Dagismatte och jag gjorde som vi brukar dvs vi tog oss en vilostund. Men jag hade knappt hunnit sova klart innan matte kom hem igen. Hennes undervisning var inställd men det fick hon veta först när hon var på plats, hade parkerat bilen, traskat dit och allt. Hon var sådär lagom glad för hon var jättetrött i morse och hade gärna sovit längre istället för att åka som en jojo till Malmö och tillbaka.

Nåväl...vi slappade en stund, sedan tog vi en promenad. Efter det skulle matte iväg igen. Det var nämligen så att hon i anslutning till undervisningen skulle träffat en god vän och ätit lunch. Men nu blev det ju inte så fast matte ville inte missa lunchträffen. Men platsen ändrades till Lund istället för Malmö för vi hade ändå ärenden på det hållet. Eftersom vi skulle in om hundaffären och lunchen inte skulle stå så länge på så fick jag följa med. Det var kul att träffa Henriettae och jag hoppas vi kan åka och hälsa på henne i Småland snart. Hon och matte har tydligen känt varandra både länge och väl.

I hundaffären provade matte reflextäcke till mig men kom fram till att det fick duga med det gamla. Fast hon köpte en blinkmojäng att ha om halsen som ska placeras i Stockholm så att vi inte behöver frakta allt fram och tillbaka hela tiden. Det är nämligen viktigt att synas i storstan när det är mörkt. Lite kex och annat gott köpte hon också och sedan skulle det hämtas ett paket på posten på vägen hem.

Vi hann inte mer än vara hemma i två timmar innan det bar av till Lomma. Ann och Elliot var redan där. Vi fick vänta i bilarna en bra stund för mattarna skulle städa lite inför helgens tävlingar. Jag skrek i högan sky i bilen så fort jag såg matte för jag ville påminna henne om att jag inte tyckte det var roligt att vänta. Tror dock inte hon uppskattade det hela. När jag sedan fick komma ut var jag ganska vild. Då hade Wallander och Helene också anlänt. Vi gick en promenad tillsammans innan träningen och jag tror minsann våra mattar gick lite vilse i Lommaskogen. Men vi hittade tillbaka och tränade sedan en stund med hjälp av belysningen.

Träningen gick ganska bra. Eller rättare sagt, alla moment utom inkallning gick bra. Jag fick konstiga idéer att gå iväg efter matte och att springa bort till kompisarna samt att lägga mig ner. Matte säger att jag har tvångstankar som kommer över mig ibland. Vet inte men tokigt blir det i alla fall när jag får mina infall. Men det som var bra var att matte inte blev arg och till sist lyckades vi med två inkallningar så allt var ändå frid och fröjd. Och som sagt, allt annat gick ju bra.

Jag är faktiskt lite trött och snurrig i skallen efter den här dagen för det blev så mycket åkande och grejande. Detssutom är jag lite undrande inför imorgon eftermiddag för jag ska röntgas. Hjälp vad läskigt. Matte måste vara med hela tiden. Håll alla tummar och tassar för att allt går bra för mig!