Vildhunden

...att lyda. Fast ikväll på kursen gick det ganska bra. Jag smet inte en enda gång fast jag funderade några gånger och det var precis som om matte kände det på sig för hon tog på kopplet. Och en gång så testade jag verkligen matte om hon skulle bli irriterad på mig. I så fall hade jag stuckit ögonaböj utan pardon och utan att hinna tänka över konsekvenserna. Men hon stoppade handen i fickan istället och verkade snäll och då kom jag. Så det gick faktiskt bra ändå får man väl säga fast matte önskar att jag var mer intresserad av henne men då får hon ju också anstränga sig.

I morse däremot var det svårare att lyda. Men det gick väl ändå ganska bra. Det kom nämligen två kaniner springande rakt emot mig på skogsvägen. Jag höll ju på att vrida huvudet flera varv för där var en på varje sida om mig. Inte mer än en meter ifrån mig. Jag slängde mig efter men stannade ganska snabbt på mattes illvrål fast jag hann en liten bit in i skogen. Tänk om jag hade fångat en, vilken triumf (fast jag är inte säker på att matte hade varit lika glad och stolt). Men nu blev det ingen kaninstek till middag utan jag fick nöjda mig med min vanliga mat.

Idag fick vi förresten en medlem till på lydnadskursen och det var Sandy med matte Ann-Sofie. Jag säger välkommen! Kul att vi blir fler. Jag såg att matte delade mig sig lite godis till Sandy via Ann-Sofie. Sandy, håll koll på min matte för hon har alltid gott godis i fickorna!