Vildhunden

Matte kom redan vid femtiden från jobbet. Inte mer än rätt när hon åkte redan klockan sex i morse för att hinna med allt hon skulle idag innan semestern. När hon kom så gick vi en runda och vid sexsnåret stuvade vi in oss i bilen. På väg till Järavallen berättade Matte att vi skulle göra ett test för att se om vi platsar på jaktkursen som hon hade anmält oss till. Jag tyckte det lät rätt lajbans med test och tyckte Matte var löjlig som var nervös.

Vi kom tidigt men Kent, en av instruktörerna, var redan på plats med sin fru och deras två flattar. En annan flatte vid namn Solo var också där med sin matte. De skulle också göra testet för liksom vi kan de inte nästa vecka. Efter en stund dök Gert, den andre instruktören också upp. Matte berättade lite om mig och vad vi har gjort och vad vi behöver jobba med. Efter lite snack slängde Kent några dummiesar framför näsan på oss hundar och jag ställde mig upp men drog inte. Sedan fick vi ner mot dammen. Jag ansträngde mig att gå snyggt och Matte var nöjd. Sedan fick hon och jag följa med Gert och hans golden, Fender en bit bort och Kent tog hand om det andra ekipaget.

Gert började med att slänga dummiesar. Inga problem att låta bli dem. Men sedan fick Fender apportera framför nosen på mig när jag satt lös och innan jag hann tänka så hade jag smitit och när Fender bjöd in till lek kunde jag inte motstå. Det blev ett par varv innan leken fick sig ett slut. Jag gick till Matte, Fender till husse och ordningen återställdes. Sedan gick det bra en stund, jag fick sitta och vänta en gång till (höll mig i skinnet den gången). Sedan fick jag själv hämta lite, där gick det bra. Det var markering, linjetag, stoppsignal och lite sök som tränades. På stoppsignalen stack Fender och snodde min dummy. Snopen jag ble.v Sedan skulle jag och Matte gå snyggt fram och tillbaka medan Gert kastade dummiesar och Fender apporterade. Återigen inga problem med dummisarna men jag har svårt att se någon annan hämta dem. Det blev en lekrunda till med Fender, denna gång lite längre för vi stängde båda öronen och strundade i att komma. Men allt roligt har att slut och övningen gjordes om och lyckades nu.

När Gert undrade om Matte hade några frågor pep hon fram "ja, får vi vara med på kursen efter det här". Gert bara skrattade och sade att det inte var några problem. Han tyckte tydligen inte att smitningarna var så illa att vi inte fick vara med. Tur för mig för annars tror jag Matte hade blivit besviken på mig och sig själv. Puh.

Efter lite snick-snack åkte vi hemåt. På vägen föreläste Matte för mig om regler och överenskommelser men jag lyssnade med ett halvt öra. Hon avslutade med att vi minsann behöver kursen för att jag ska lära mig att fungera bättre i grupp. Och det är ju sant, jobba kan jag (och det tyckte även Gert) men det finns mycket att träna på ändå. Det var ju tur att vi inte var både för bra och för dåliga för kursen (alltså för bra på apportera men för dåliga på stabiliteten) för då hade vi inte fått vara med. Nu var vi ganska bra på apporteringen och lagom dåliga på stabiliteten så vi fick inträdesbiljett. Tack snälla Gert och Kent säger vi för att ni ställde upp och fixade ett extra tillfälle till test! Både Matte och jag tycker det ska bli jättekul att gå kurs och på ett vis har ju det värsta redan hänt eligt Matte, dvs jag har smitit och visat upp hela mitt register. Nu kan det bara bli bättre...