Vilken dag

Ja vilken dag det har varit. Det började med tidig uppstigning (usch vad sömniga vi var) för att åka och träna apportering i Lomma. Margareta vad där med Spot och Bell, Ulrika med Isa, Berit med Vira och Agneta med Tess. Och så jag och matte då såklart.

Träningen gick faktiskt bra tyckte både jag och matte. Jag skötte mina uppgifter bra, kom ända fram till matte med alla dummiesar även om jag inte höll kvar dem fint när jag satte mig. Jag smet inte heller mer än till Isa en gång men det var för att hon hade smitit när jag skulle hämta en dummy så jag ville liksom bara göra samma grej tillbaka. Men det var inget allvarligt. Det enda jag gjorde som matte inte verkade gilla var att jag bytte dummy några gånger när det låg andra nära som verkade intressanta.

När träningen var slut och det var färdigsnackat åkte vi mot Malmö (omväg inom djuraffär) för att hämta Helene och Wallander. När de var uppfiskade styrdes bilen norrut mot Kullaberg. Dit kom vi efter en bra stund. Huset matte har bokat spanades in och matte verkade sådär måttligt nöjd. Själv såg jag inget för jag satt i bilen. Där var ingen hemma så att man kunde se huset från insidan.

Nåväl, vi åkte upp och parkerade på Kullaberg och så gav vi oss ut på skogstur. Vi gick och gick, både lösa och i koppel jag och Wallander. Han var väldigt intresserad av mig, mer än vanligt. Helene och Marie skällde lite på honom och då blev han lite ledsen för han förstår inte varför han inte får uppvakta mig. Men men, så fick tvåbeningarna annat att tänka på för plötsligt tog stigmarkeringarna slut och stigen liksom upplöstes i skogen. Det blev till att vända tillbaka och gå samma väg igen. Det tyckte inte jag gjorde något men matte tyckte det var lite snörpligt och Helene tyckte rundan blev väldigt lång (två timmar ungefär men upp och ner i kuperad terräng). Men när vi kom till bilen var alla glada igen. Jag och Wallander fick dela på en korvmacka och det satt fint tillsammans med lite vatten. Så stuvade vi in oss igen och det bar söderut igen med ett litet stop vid havet på vägen men inget bad, det såg faktiskt inte så inbjudande ut med grått hav och fullt med tång på stranden.

Jag och Wallander sov gott på vägen hem. Tvåbeningarna verkade också trötta. Vi hängde med upp till Wallander en stund, jag fick lite makaroner och en macka och matte lite mat. Men så kände vi att det var dags att bege sig hem så det gjorde vi. Och tur var nog det för matte verkar helt färdig. Hon har haft så mycket ont i sitt huvud, hon mår inte alls bra säger hon. Nu är banket i huvudet bättre men matte ser ut som att bäst före datumet har gått ut. Har en känsla av att det blir en tidig kväll om matte ska kunna jobba imorgon.

Kommentarer
Postat av: Wallander

Härligt att det gick bra för er på apporteringsträningen idag.

Sedan säger vi bara TACK för ett par trevliga timmar tillsammans på Kullaberg. Det lär väl kännas lite här & var imorgon att man gick upp & ner och ner & upp i skiftande terräng.

Hoppas verkligen att din matte känner sig piggare imorgon, annars tycker jag faktiskt att hon bör uppsöka en läkare eller kanske en optiker för det är inte bra att gå omkring med huvudvärk så många dagar i sträck.

Kram & sov gott!

2008-02-24 @ 22:57:06
URL: http://wallander.blogg.se
Postat av: Lakrits

Trevligt att ni tyckte om att åka på utflykt. Vi tyckte det var mycket roligare att åka tillsammans än själva.

Ska matte gå till doktorn? Låter ju fånigt, kan hon inte fixa till sig själv. Vad är det då för nytta med allt plugg. Jag fattar inget faktiskt. Men visst, helt färdig var hon igår, imorse lite piggare (fattas bara efter en hel natts sömn) men sliten. Får väl se hur veckan blir.

2008-02-25 @ 09:13:59

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0