Vildhunden

Vid tretiden parkerade vi nästan precis utanför Wallanders port. Strax kom han ner i egen hög hund och hälsade mig välkommen till stan. Vi traskade en riktig stadsrunda på gågator, torg, på trottoarer, stannade vid stoppljus och allt annat som hör stan till. Efter en stund hittade vi (med hjälp av Helene) ett korvstånd som hade öppet och som sålde tjockiskorvar. Helene köpte största modellen till mig och Walle och vi fick den till och med delad av damen i kiosken. Sedan gick vi till en bänk och det blåstes på korvarna så att de skulle svalna. Men först dokumenterade matte oss.


Helene med två uppmärksamma hundar...jag till vänster och Walle till höger.

Efter korven (som satt himla fint i magen för jag åt inte min mat i förmiddags) så fortsatte promenaden. Yster ringde på mattes mobil och den lilla stund hon pratade höll jag på att dra omkull matte för att jaga efter ett djur på marken. Jag hann inte se vad det var men det påminde om en jättestor groda. Det var precis vid kanalen och den där kanaljen hann undan. Matte morrade och gruffade, samtalet med Yster avbröts mycket hastigt och matte tyckte jag var helfånig för jag behöver inga fler prinsar. Men grodlår sägs vara en delikatess. Nåväl, promenaden fortsatte med inslag av smällare (bomber) och polisbilar, brandbilar på utryckning mm tillbaka till Wallanders place och vi följde med upp. Jag älskar att åka hiss för det gör vi bara när vi ska hälsa på någon och det är kul!

Hemma hos Walle busade vi rejält. Det klagades från tvåbeningarna för Helene skulle göra grattiskort med mattes pysselprylar och det var tydligen precisionsarbete och under köksbordet härjade jag och Walle.

Lite bilder från det Lindebladska köket...


Röra...


Slurp...


Dragkamp...Walle vann...

Till sist var vi båda ganska trötta men vi hade ändå svårt att låta bli att busa mer. Men det löste sig när matte sade att det var dags för oss att bege oss hemåt. Jag hoppas det blir en ny stadstur snart igen för jag behöver träning! Nästa gång är det matte som bjussar på korv!