Spring i benen och gott i magen
I morse så jämrade sig Matte bara över att jag var alldeles för vild i kopplet. Men här i stan får jag inte springa alls så mycket som hemma så det är inte så konstigt. Matte förstår ju men hon blir ändå en smula irriterad för jag lyssnar inte alls när jag är så överenergisk.
I förmiddags var Matte iväg hos sin specialisttandläkare för en sista kontroll av att allt är bra med tänderna efter ommöbleringen i käften. Tydligen var det positivt besked. Jag höll till godo med Yster efter en stunds surande.
Tack och lov drog vi ut till skogen i eftermiddags. Det var lite regnigt och blåsigt och inte så många ute så jag kunde springa lös. Fast jag träffade på en annan hund som jag fick leka lite med. Det var en bullmastiff hane. Han var inte så glad för att springa tyvärr så jag sprang rundor runt honom och försökte bjuda upp till lek med måttlig framgång.
Resten av dagen och kvällen har varit stillsamma fram tills för en drygt två timmar sedan. Då tänkte jag natta mig men då började tvåbeningarna prova kläder för fullt och det blev ingen ro. Tur att Matte inte behöver gå upp tidigt för då hade jag ju blivit helt förstörd.
Imorgon bär det av hemåt igen på kvällen. Tiden går fort. Det är så roligt att vara med Yster men visst längtar jag hem till skogen och friheten och till Dagismatte och Vildhusse och deras fina tomt. Men Yster gör allt för att jag ska trivas. Vi är ute i skogen så gott som varje dag och jag blir omhuldad och bjuden på diverse delikatesser. Idag fick jag vara med och dela på en kyckling. Igår var det lite pizza som slank ner. Och idag köpte hon också grisöron till mig på ICA Maxi.
Det som jag ser väldigt fram emot är att bjuda in Yster till vårt nya fina hus framöver. Tänk att få rå om henne där och visa henne allt. Hon ska få ett fint gästrum också.
Alla kan vi väl bli lite rastlösa när vi inte är på hemmaplan...
Sedan går tiden mycket mycket snabbare när man har det roligt, men det roliga har oftast ett slut. Men ni ses säkert alla snart igen, för Yster & Pinnen är väl jättenyfikna på huset ert?
Det är klart att vi är.