Vildhunden

...är faktiskt ganska behagligt. När Matte åker till jobbet tar jag igen mig framför en sprakande brasa på mitt fina dagis. Någon får ju dra in pengar till hushållet och Matte är bättre lämpad än jag för den uppgiften. Men ibland saknar jag henne när hon är på jobbet men jag vet jag har det bra och Mattes jobb är inget roligt ställe för hundar. Fast det är allt synd att vi inte kan vara tillsammans alltid.

Dagismatte är lite krasslig i sin kropp men hon går tappert ut med mig en liten runda ändå. Ikväll tog Matte ut både mig och Knappen på en tur när hon kom vid nio. Knappen var så mallig att han fick gå bredvid min Matte. Jag trängde mig emellan då och då för att påminna honom om vem som faktiskt är Mattes hund.

Nu ska vi sova. De är så oberäkneliga på Mattes jobb. Hon skulle först börja senare imorgon och sluta åtta. Men så plötsligt ska hon börja tidigt istället. Tur att vi är anpassningsbara. Men sova behöver vi ju och klockan tickar fort mot midnatt.

Natti-natti på er alla därute i vintersverige.