Katten också...
Nu är jag upprörd. Det får vara nog med fräckheter. I går morse konstaterade nämligen Matte att katten hade sprungit omkring på hennes nymålade brädor i stallet. Fattar ni vad fräckt alltså. Vilken tur nu att brädorna var torra. Annars hade vi haft röda märken överallt och Matte hade dessutom fått måla brädorna om igen. Hur dum får man va alltså?! Riskera att lämna efter sig spår som tom tvåbeningar kan följa (de är ju annars inga hejare på att spåra precis).
Det värsta är att kattskrället ju inte är rädd för hundar för den bor ihop med två stycken. Men en dag när vi gick förbi huset där den bor så fick jag nästan fatt i den men Matte hindrade mig från att fullfölja jakten. Glädjedödare...
Som om det inte var nog med katten så var hästarna alldeles galna ikväll. De sprang så marken dundrade och så plötsligt stod de alldeles nära staketet och frustade så jag blev alldeles förfärad. De påminner ju om drakar när de låter så. Jag som bestämt hävdar att anfall är bästa försvar sprang såklart fram och skällde på dem. Sådär får man inte stå och låta. Turligt nog kallade Matte just på mig och undrade om jag ville ha en godispinne och det var ju toppen för då kunde jag springa därifrån utan att verka feg.
Jag säger då det, ingen rast, ingen ro när man ska hålla efter sina domäner. Mullvadarna anfaller underifrån, mårdar och katter tar sig över staketet och hästarna frustar som eldsprutande drakar. Fåglarna är ju också något man får bevaka så att de aldrig känner sig säkra men det är så uppiggande att jaga iväg dem och dessutom tycker jag inte de utgör något hot mot min inmutning.
Och så ovanpå allt detta började Matte dammsuga klockan halv elva på kvällen. Ibland får hon totalt fnatt alltså. Men nu har hon lugnat ner sig och jag ska faktiskt dra mig tillbaka till sängkammaren och fundera över hur jag ska skrämma iväg katten. Tips mottages tacksamt!
Oj vad du har att stå i/ut med. Det är tufft att klara av allt detta själv. Jag tycker att du skall börja tjata lite på matte Marie att du behöver lite hjälp.
Tur att brädorna var torra... annars hade katten nog legat lite risigt till. Tyvärr inget bra tips... när jag brukar vara nere hos LILLMATTES kompis så går jag och deras katter omvägar om varann.
Igår fick min MOR oxå ett städryck vid samma tidpunkt på dygnet, det dammsögs och tvättades golv och blev skinande rent. Idag välte ÄLDREMATTE ut ett glas äpplejuice och tyckte att hon torkade upp ordentligt. När MOR kom hem så klistrade nästan hennes skor fast i golvet och då hon påpekar detta så sitter alla tysta, men tillslut så erkändes det och imorgon blir det väl för henne att göra om hela proceduren!
Ja det verkar kämptigt. Men du är ju envis och ettrig så du klarar det säkert. Mården fick du ju i alla fall iväg till slut.
