Vildhunden

Igår blev det lite konstigt. Vi sov länge, sedan gick tiden jättefort tills Yster skulle åka. Vi körde henne till tåget och vinkade av med tårar i ögonen. Men vi ses om bara lite drygt en månad igen så det gäller att inte deppa ner sig.

Sen åkte vi till en badsjö och där fick jag simma. Så himla skönt var det. När vi kom hem var det egenligen meningen att Matte skulle jobba i trädgården men hon fick en sån otäck huvudvärk. Hon var alldeles ur funktion, ja jag blev faktiskt lite orolig att sökträningen skulle gå om intet. Matte låg på sängen och sov mitt på ljusan dag, en mycket mycket ovanlig syn. Till slut väckte jag faktiskt henne och med lite pust och stånk bar det iväg till Lomma. Där blev det sökträning som planerat. Jag kom ihåg att ta min fasterulle alla gånger utom en och det var mest glada tillrop och nöjda miner.  Matte var lite zombieaktig men det gjorde inget. Jag kan springa så bra utan henne! Men tack och lov så lugnade huvudet ner sig och hon behövde inte kräkas i buskarna utan klarade sig fint under kvällen. Vilken tur att vi åkte och tränade trots allt.