Vildhunden

Matte påstår att jag slog hastighetsrekord i märgbensätning ikväll. Vi kom hem från promenaden vid halv åtta och då ville Matte städa och fixa lite i det som en gång var stall men som nu är förråd och verkstad. Jag såg väl lite besviken ut (är bra på den minen) och då hämtade Matte ett litet märgben som snabbtinades. Så fick jag det och Matte försvann in bland sina krukor och trädgårdsgrunkor. Men efter bara tjugo minuter stod jag vid grinden och det dröjde ytterligare lite innan Matte upptäckte mig. Märgbenet var alldeles slut och jag ville vara med Matte. Hon trodde jag hade lämnat benet oätet men icke, det var alldeles ekande tomt och rengnagt.

Eftersom mörkret var i antågande avslutade Matte sina bestyr och vi tittade till resterna av brasan ute i hagen. Vildhusse har nämligen eldat upp den sista högen med sly från trädfällningen. Nu när alla högarna är uppeldade har vi mycket finare utsikt! Tack kära Vildhusse för att du är hus och trädgårdstomte hos oss!