Vildhunden

Ja, nu börjar gröngräset titta fram ordentligt. Det är fortfarande en del snö och is kvar men det går verkligen åt rätt håll. På långa sträckor av skogsvägarna är det barmark nu och vi travar på som bara den!

Tyvärr gjorde jag en liten fadäs i morse. Jag hittade en härlig bajshög att rulla mig i och Matte märkte absolut ingenting! Inte förrän hon tyckte att det luktade skit var hon än gick började hon misstänka mig och mycket riktigt konstaterade hon att jag var ordentligt insmord. Hon blev inte alls glad och en kort stund trodde jag spåret var i fara men nä.... Bara det att jag tvingades till bad först. Fy för vad trist alltså!

Spåra var kul och alla pinnar hittade jag. Sen hade jag lite utflykter för mig, där var lite niner och annat kul som hade fnattat runt på fältet. Men Matte stannade och stod tyst och då kom jag ihåg.

Grenar har sågats ner och buskar har klippts idag. Smådjuren måste ha varit riktigt svältfödda i vinter för någon har bland annat gnagt upp alla Mattes fina nejlikor hon planterade förra våren och skalat barken av hennes buskros så den måste hon klippa ner helt. Hon är inte jätteglad över det men inget att göra åt saken, vintern har varit hård för alla, även skogens djur!

Nä, nu är det snart nattedags för imorgon ska vi upp svinaktigt tidigt igen och Matte ska till sitt jobb. Så var det slut på den härliga ledigheten. Så himla konstigt att tiden alltid går så fort när man är ledig säger Matte!