Min Skorpa
Idag är det fyra månader utan dig min älskade lilla Mandelskorpa. Det är så tomt utan dig men livet går vidare. Det måste göra det.
/Din Matte
Jag håller på en del i trädgården nu. Det är så ensamt utan dig men det är vackert ändå, bara inte lika fantastiskt som när man har någon att dela det fina med. Men fåglarna sjunger i kapp och träden susar. Allt växer. Vinden drar över Lakritsskogen. Jag rensar i solroslandet. Först tänkte jag att det blir aldrig några solrosor mer på Solgläntan men så ändrade jag mig.
Det är när jag ska sova som det är som värst. Jag kurar ihop mig på "min" sida av sängen. Det är som att guppa på en luftmadrass i Atlanten.
Jag tänker alltid på dig med så mycket kärlek, även när jag är ledsen. Som jag älskade dig. Tänk att det kunde rymmas så mycket svart långhårig yvig Lakritskärlek i ett universum. Det är ofattbart. Svindlande. Hade kärlek skyddat mot sjukdom så hade du haft evigt liv. Men vissa saker rår vi inte alls över. Dom viktigaste sakerna faktiskt. Men den tid vi fick ha tillsammans finns alltid kvar. Jag är rädd att förlora dig helt, att du ska glida ifrån mig men det behöver jag nog inte vara. Du kommer att finnas med mig så länge jag lever Världens Bästa Lakrits Mandelskorpa Vildhund.
Jag bakar mandelskorpor just nu. Syster Pernilla är på besök, tänkte bjuda på henne. Gunilla gillar dem också. Voffsan Skorpsmula Virvelvind säger att hon måste ha. Dagismatte och Vildhusse säger inte nej. För vem kan motstå en Mandelskorpa?
Kommentarer
Postat av: Mattes syster
Nej vem kan motstå en mandelskorpa? Inte jag i alla fall. De var jättegoda. Tack så mycket både för skorpor och allt annat. Det var fint att ses. Och Lakrits, du kommer alltid att finnas som en del av Solgläntan. I varenda liten cell av huset. Och särskilt i din mattes hjärta. Tänkte på dig när jag var i Dogland. Det är så fint, både där och i trädgården. Påminner om evigt liv.
Kram från mig.
Postat av: Helene, Wallander & GW Persson
Finaste & goaste skorpan ever!
Trackback
