Idag är det Lakkans födelsedag
Jag måste skriva fastän det inte finns någon Lakrits mer att hänga upp banderoller åt, göra tårta till och ta ledigt för att ge världens bästa vän världens bästa födelsedag varje år.
Min älskade Lakrits du skulle fyllt nio år idag. Du finns för alltid hos mig och jag kommer alltid att tänka på dig med så mycket kärlek varje dag.
Lakrits du finns nu i Dogland med dina vänner. Det var dags för dig att komma ut.
Ett ljus brinner nästan alltid för alla i Dogland och just idag mest för Lakkan.
Vi är många som tänker på dig idag min älskade vän. Jag ville ge dig mer kärlek än himlen egentligen rymmer. Tack för allt du gav mig i vårt liv tillsammans. Du kommer för alltid att vara min Lakrits Mandelskorpa Vildhund och du finns med mig så länge jag själv lever.
Min Skorpa
Idag är det fyra månader utan dig min älskade lilla Mandelskorpa. Det är så tomt utan dig men livet går vidare. Det måste göra det.
/Din Matte
Jag håller på en del i trädgården nu. Det är så ensamt utan dig men det är vackert ändå, bara inte lika fantastiskt som när man har någon att dela det fina med. Men fåglarna sjunger i kapp och träden susar. Allt växer. Vinden drar över Lakritsskogen. Jag rensar i solroslandet. Först tänkte jag att det blir aldrig några solrosor mer på Solgläntan men så ändrade jag mig.
Det är när jag ska sova som det är som värst. Jag kurar ihop mig på "min" sida av sängen. Det är som att guppa på en luftmadrass i Atlanten.
Jag tänker alltid på dig med så mycket kärlek, även när jag är ledsen. Som jag älskade dig. Tänk att det kunde rymmas så mycket svart långhårig yvig Lakritskärlek i ett universum. Det är ofattbart. Svindlande. Hade kärlek skyddat mot sjukdom så hade du haft evigt liv. Men vissa saker rår vi inte alls över. Dom viktigaste sakerna faktiskt. Men den tid vi fick ha tillsammans finns alltid kvar. Jag är rädd att förlora dig helt, att du ska glida ifrån mig men det behöver jag nog inte vara. Du kommer att finnas med mig så länge jag lever Världens Bästa Lakrits Mandelskorpa Vildhund.
Jag bakar mandelskorpor just nu. Syster Pernilla är på besök, tänkte bjuda på henne. Gunilla gillar dem också. Voffsan Skorpsmula Virvelvind säger att hon måste ha. Dagismatte och Vildhusse säger inte nej. För vem kan motstå en Mandelskorpa?
Maj
Lakkan, idag är det förste maj. Jag ska jobba snart. Försökt göra lite i trädgården men det började regna och jag hade ändå ingen vidare lust. Det är så tråkigt utan dig. Jag saknar dig så.
Vitsipporna blommar. Till och med på en gammal trädstam.
Lakkan jag måste skaffa en ny kompis om livet ska bli roligt igen. Jag hoppas du skulle tyckt det var okej. Jag vill inte vara ensam. Det ville du inte heller. Du hatade det. I slutet av juli kanske det kommer en liten valp hit. Jag står inte ut längre. Inte en vinter till själv.
Det mesta av vad vi planterade i Dogland för ett år sedan kommer upp. Tänk att vi gjorde det du och jag. Allt var som vanligt. Nu är jag själv. Jag minns inte en vår utan dig. Det är som att det som fanns innan dig inte räknas. Jag minns inte mycket av det i alla fall.
Det är vackert i skogen. Voffsan och jag går våra rundor. Du finns alltid med oss. För alltid.
Tiden bara går. Det är tur på sitt sätt men det är konstigt ändå. Det blir bara längre och längre sedan jag höll om dig. Min älskade.
