Vildhunden

En liten liten bit gick hon själv 

Lykke var jättesnäll. Finaste tjejen! 

Sen blev det mindre livat med bilåkning senare på eftermiddagen. 

Mellanväggen är på plats i alla fall! Puh! 

Men i morse sov vi ganska länge faktiskt. Sen pigg och full av energi 

På tur! 

Finaste Elliot med också! 

Rabattbus

Uteleksakerna är väldigt spännande! 

Gapa stort kan hon redan! 

Jag skulle vattna lite och fick genast hjälp! 

Nam nam, gott med vattenkanna. 

Kan man dricka här kanske?

Äta fuchsia. Hur smakar det tro? Den hängdes upp igen ganska raskt efter några avslitna grenar. 

Pluttig. 

Favoritdrickstället ute. Fågelbadet såklart. Var ju Lakkans favorit också. Fåglarna får bada på andra ställen. 

Däcket, det gamla däcket är väldigt gott att gnaga på! 

När man har hjälpt till att vattna blir man så här blöt i huvudet. 

Och när man har gjort så mycket blir man väldigt trött! 

Idag ska vi åka en liten tur med bilen och se hur det går. 

Nätterna har varit lite pipiga men bättre i natt än första natten. Mindre jämmerpip överlag men börjar komma missnöjesskrik när hon inte får som hon vill dvs dörren är stängd och hon vill bära ut saker. De två trappstegen ut tar hon lätt nu från att för två dagar sedan inte kunnat eller vågat. Huset vågar hon snart gå runt i men hon hämtar mest saker från leksakslådan och bär dem till hallen och sedan gärna ut. 

Hon äter sådär men är pigg, magen är bra och hon dricker gärna och läcker som ett såll från munnen sen 😊

Lilla Luna sov mest på väg hem 
Väl hemma var hon först lite storögd och kände sig lite ensam men fann snabbt trygghet på mjuka mattan i hallen och provtuggade lite leksaker 
Fågelbaden har hon bestämt är vattenskålar så är det bara. Ett ute och ett inne. Inget nytt, Lakkan var av samma åsikt. Fåglarna får bada någon annanstans. 


Sängen är invigd...

I södags bar det av mot Halmstad igen. Avfart Snapparp! Jag har väldigt dåligt lokalsinne och när jag hittar bra så innebär det att jag har kört ett antal gånger. Så är det även i det här fallet. 

 

Söta små terrorister som tuggar sig fram i tillvaron och drar i och smakar på allt de kommer över. Allt är roligt, skor, byxben, skjorta, haka, öron, hår, fingrar, tår. För att inte tala om nya leksaker. 

 

Nu är valparna sex veckor. Så fruktansvärt söta. Man fastnar och så kan man sittai timmar hos dem och titta, bli tuggad på, undersökt, dragen i kläderna, få hålla en liten underbar valp en liten stund tills den blir otålig och vill något nytt. 

 

Jag ser verkligen fram emot att slippa skriva själv sedan när Luna blir stor nog att lära sig hantera bloggen. Nu är hon bara fem veckor (igår) så det tar sin lilla tid men dom växer så det knakar! Jag vet faktiskt inte ännu vem av de fyra små svarta tjejerna som är Luna men söta är dom allihopa! Nu känns det faktiskt verkligt. När jag hade varit och tittat förra helgen så var det såklart jätteroligt men konstigt också att tänka sig att ett av de små liven ska ta den plats som Lakrits har haft. Eller nä, inte hennes plats utan en ny plats men samma funktion för mig. Bästa kompis och livskamrat. Igår kändes det mer som att ja, så ska det ju bli. 

 

Två veckor till jobbar jag, sedan är det lite valpfix och om knappt tre veckor får jag hämta. 

 

Efter påtryckningar kommer det lite bilder från igår. Det har tagit emot att lägga upp bilder på valp på Lakrits blogg men det är så ju, hon har testamenterat allt hon hade inklusive bloggen till Luna. Bloggen kommer att fortsätta som vildhunden. Vem vet, kanske är det en ny liten tam vildhund som flyttar hem till mig. För Lakrits var synnerligen domesticerad men egensinnig och en vildhund så tillvida att hon alltid skulle sitta ute och vädra i vinden om sommarkvällarna och jag fick gå ut och hämta henne och då kom hon. Min älskade Lakrits Mandelskorpa Vildhund, du finns hos mig för alltid varje dag, varje minut och varje sekund. Jag har ditt tassavtryck om halsen förminskat och ingjutet i ett smycke. Du är hos mig för alltid.