Vildhunden

...en bild på mattes nya frissa. Lite svårt att ta frissan utan att få med matte så här kommer alltihopa. 

Längden ser man ju bra fast färgen vet jag inte riktigt. Jo, lite rött kan man nog ana men ni får spana in det hela när ni får se henne på riktigt. Om det nu syns nedanför mösskanten.

Vi har just gått vår sista kvällsrunda här. Om jag inte måste ut igen förstås men det tror jag inte. Vårt tåg går tjugo över sex imorgon bitti. Det är inte klokt. Först trodde jag matte hade blivit helknäpp men sedan fick jag veta att Yster ska till Finland och sjunga och då är det ju inget kul för matte och mig att vara kvar här. Nä, lika bra att åka hem. Det lär ju inte vara några problem att sussa på tåget i alla fall. Hoppas det är lugnt där.

Idag fick vi vår efterlängtade sovmorgon. Strax innan nio vaknade både jag och matte långsamt och låg och njöt i sängen en stund innan vi gick upp. Sedan fick jag morgonvälling och vi gick ut på en lite längre morgontur. När vi kom tillbaka tog det sedan inte lång tid förrän Yster också kröp ur sängen, dock inte lika utvilad som jag och matte för Yster var uppe mycket längre inatt.

Det fixades och donades med lite av varje här hemma ett par timmar men sedan vid ettiden gick jag och matte ut på långtur. Egentligen skulle vi haft sällskap med Yster men hon hade så mycket att hinna med hemma så matte och jag gick själv. Vi tog samma runda som i förrgår vilket är runt Sickla sjön. Man går först till fotbollsplanen, sedan genom koloniområdet och där fick jag börja vara lös. Sedan förbi skidbacken, in i skogen, uppför backe, nerför backe, ner till vattnet, dricka ur bäcken osv. Härlig utsikt över sjön (eller kanske är det egentligen en kanal?). Så småningom kommer man till en bro och där går man in i bebyggelsen. Jättefina hus finns där och så en massa annat spännande att titta på. Alldeles för mycket spännande för jag drog ganska mycket i kopplet och det gillade inte matte. Om man säger så....det är mycket trevligare promenader när jag är lös. Idag stannade jag igen och sprang tillbaka till matte när hon kallade för att det kom en mötande hund. Men när kopplet kommer på då drar jag och glömmer bort matte.

Nåväl, det gick ju i koppel också och det blev ju bättre allteftersom men jag glömmer mig ju ofta. Idag fick vi förresten gå lite längre tur för där var "vägarbete" på gångvägen längs stranden. Vi försökte gå där ändå men blev ivägkörda av arbetarna. Matte såg sedan att det visst hade gått att ta vägen förbi där men strunt samma, en liten extra omväg gjorde ju inget för vi var ju ute för att promenera.

När vi började närma oss hemma fick jag gå lös lite igen för matte hade börjat få "hundarm". Matte var trött och hungrig när vi kom hem efter nästan två och en halv timmar. Jag kände mig välrastad men knappast slut. Dock blev det lite vila i mattes säng en stund.

Vid femtiden åkte Yster iväg till sin träning. Matte gjorde i ordning för träning hemma. Jag höll mig nogsamt undan skivstången för sist råkade jag komma fram utan att matte hann med riktigt så jag fick en däng på nosen och det gjorde ont. Men idag klarade jag mig undan och matte mutade också mig med godis så att jag skulle hålla mig lugn.

Min bur som jag har här när jag åker bil har också fått sig en uppfräschning idag. Matte hade med en fäll till den som hon klippte till och lade in istället för den där urfåniga skumgummimattan som följde med buren. Den tömde jag på skumgummi redan när jag var valp så den var färdig för slasken.

Efter kvällsturen lade jag mig till ro i mattes säng. Hon och Yster håller på att spela in musik. Jag tror det blir en liten nattur sedan när de är klara. Imorgon väntar ännu en härlig sovmorgon. Så skönt så skönt.

Morgonen började tokigt nog precis som igår. Matte skulle nämligen till tandläkaren idag igen. Den enda skillnaden var att det blev ännu tidigare idag. Strax efter åtta lämnades jag med Yster. Jag försökte göra mig svårglömd, stod med nosen precis vid matte när hon klädde på sig men det hjälpte inte.

Efter ungefär en timme så började Yster också klä på sig. Bäst att göra sig påmind tänkte jag igen och var väldigt mycket ivägen. Det lyckades och jag fick tack och lov följa med. Jag spårade matte till t-banan men sedan tog det slut för tåget vi åkte med var inte samma som matte hade tagit.

Nåväl, jag och Yster kom in till stan och satte oss på en bänk inomhus och väntade. Och vem kom traskande emot mig efter en liten stund om inte matte. Glädjen blev stor och jag hälsade ordentligt på flattevis.

Det blev mer stadspromenad mot centralen och på vägen försökte jag fånga en duva. Jag tog ett jätteskutt och var bara några få centimeter från den men det var nog för att missa den. Matte  bannade mig lite men skrattade också. På vägen handlades det också lite men det var bara Yster som gick in i affären och matte och jag fick vänta utanför. Vi passade på att ta lite kort av t-banan. För er som aldrig har varit här så lägger jag ut en bild på spärren som man måste passera med giltig biljett (fast det finns många som fuskar sig förbi)


Bortom spärren skyltar de otäcka rulltrapporna som jag håller mig borta från. Vi får ta de vanliga trapporna eller hissen.


Och här sitter jag i stora vida världen.

Vi nådde centralen utan fler duvjakter och satte oss på ett tåg mot Nykvarn. Där bor nämligen en jättebra frisör som Yster känner och hon skulle fixa både Ysters och mattes hår. Det tog en himla tid där men jag fick lite gott och så spanade jag när det gjordes hår.

Inte förrän i eftermiddags var vi klara hos frissan. Matte var väldigt nöjd och jag tycker själv det ser helt okej ut. Hon fick lite annan färg och blev kortare. Det var faktiskt en examenspresent från Yster och Pinnen till matte att hon skulle få gå till en riktig frisör som Yster visste var bra. Jag kan nämligen avslöja en sak och det är att matte aldrig har varit hos frissan för Ellinor har klippt hennes hår. Men nu är det slut på matte som långhårig och det blir kortare style framöver.

Så småningom kom vi hem till Yster efter den långa utflykten. Jag var då ordentligt trött. Men på Södra station fick jag faktiskt följa med in i en liten affär. Första gången i Stockholm tror jag. Hon som ägde affären hade hund. Som tack för medföljningen hittade matte en grej som hon köpte där.

Kvällen har varit lugn och skön. Matte och Yster beställde en jättestor pizza och när de inte orkade mer så fick jag resten och det var en ordentlig portion. Jag blev mätt och god i magen och efter en kvällstur kände jag mig väldigt nöjd med livet. Det har varit en innehållsrik dag på så vis att jag har fått mycket stadsträning. Lite sämre med promenader men det får bli mer imorgon.

Dagen efter den stora dagen var det lite trötta ansikten här på morgonkvisten. Jag hade också glömt under natten hur många som stannade över och jag blev lite förvirrad när jag hittade en massa tvåbeningar som jag inte kände. Men jag kom snart i form och hälsade och var allmänt glad. Matte och jag tog en morgonrunda medan frukost förbereddes. Vi körde också Yster till flyget för hon var tvungen att åka hem redan idag. Sorgligt såklart men vi ses ju imorgon kväll när vi kommer till Stockholm så sådär farligt är det ju inte.

Strax innan ett kände jag att något var på gång. Matte tog ut en kass med fåglar och så dummiesar och jag insåg att det var träning på gång. Och så när vi kom ut fick jag syn på mina kompisar som hade anlänt nämligen Wallander och Elliot. Oj så roligt tyckte jag och slet och drog i kopplet.

Vi började med träning, först med kanindummiesar och sedan med fåglat. Vi var faktiskt ganska hyfsat duktiga fast jag tycker det är lite äckligt med vissa fåglar. Men jag tog dem ändå till slut hem till matte. Eftersom matte av förklarliga skäl inte kan ta foto när jag apporterar och kameran inte hann upp när Elliot var ute och hämtade så blev det foto på Wallander idag som blev ganska skapligt om än lite suddigt.


Full fart med fågeln i munnen.

Efter träningen gick vi promenad och på fältet fick vi också springa lite.
Jag är sist men jag hann ifatt...


Vet inte vem som är vem här men kul var det i alla fall...


Lite vila mellan springrundorna.

Efter promenaden åkte tyvärr Wallander och Elliot hem och sedan dess har jag mest vilat mig. Men nu är det nog dags för mat tror jag. Matte är lite trött idag men ändå i ganska hyfsad form. Imorgon kväll bär det av till Yster med tåg. Pinnen är kvar och hon åker hem med flyg imorgon eftermiddag. Vilken helg alltså. Så många som kommer och går, så mycket som har hänt. Jag kan faktiskt behöva vila mig ikväll.

Det var så att matte fick en idé att vi skulle åka till stan och gå ut med Wallander och Helene. Hon ringde och pratade och det bestämdes att vi skulle hänga med på den långa rundan som Helene och Wallander går tillsammans med Camilla och Tyrus. Sagt och gjort, klockan sex parkerade vi vid teatern och skyndade mot Magistratsparken där det var mötesplats. Jag spanade som tusan efter Wallander, trodde först jag såg honom men det var en annan hund och jag fick vänta några minuter innan jag såg honom komma från sin gata. Han fick inte syn på mig förrän han nästan var framme men vi hälsade grundligt. Det var särskilt bra för vi stod kvar där i väntan på några fler som skulle med på rundan och då hade vi gott om tid att pussas och leka.

Så småningom samlades alla, inklusive Camilla och Tyrus. Det var första gången jag träffade Tyrus och han verkade vänligt inställd mot mig så jag hade absolut inga problem med honom utan vi hälsade och så var allt frid och fröjd.

Vi traskade på i ganska rask takt idag. Inte så mycket tid att snusa. Men vi hittade en korvkiosk på vägen och där var Helene så innerligt snäll och köpte korv till oss hundar. Jag och Walle delade på en tjockis i bröd, Tyrus åt en halv utan bröd, jag fick andra halvan och sedan när jag hade ätit upp allt så kom det en smalis utan bröd som en skänk från ovan. De skulle nämligen stänga och det fanns en smaling kvar i byttan som skulle slängas men då fick jag den istället av den snälla tjejen i kiosken. Mums alltså, jag fick verkligen rejält med korv idag.

Vi kom tillbaka till bilen just i lagom tid till att parkeringen gick ut. Matte var ganska nöjd med mig i slutet av turen, mindre nöjd i början. Det blåste ordentligt i stan men vi gick oss ordentligt varma så det var inga problem.

När jag kom hem var jag hungrig igen och åt med stor apit upp min kvällsmat. Jag ratade nämligen morgonmaten  i förmiddags och matte blev så trött på det att hon slängde maten så jag fick inte chans att äta den senare fastän jag kanske hade velat (fast antagligen inte ändå) så det var rejält tomt i magen när korven kom ner och den försvann sedan så det fick plats med mer när vi kom hem.

Tackar för en trevlig tur. Jag ser fram emot många stadsturer framöver, jag tror att jag behöver träningen. Jag tycker att allt i stan är så spännande. I Stockholm har jag vant mig vid området där Ellinor bor, jag känner mig ganska hemma där. Men när allt är nytt hela tiden får jag lite svårt att fokusera och matte tycker jag är virrig. Men det kan nog bli bättre. Det är så olika i stan och i skogen. Idag på eftermiddagsturen dök tre rådjur upp på rad och jag skulle lätt kunna knipa det ena i bakbenet men jag sprang tillbaka till matte istället och det blev hon ju glad för. Och även om det var svårt så är det ändå nästan lättare än stan för där är det så mycket man ska försöka spana in samtidigt. Men Wallander han är cool, han verkar inte bry sig så mycket om allt som händer. Får försöka ta efter honom lite på den punkten.

Igår när matte kom hem efter sin tenta så fräste vi ut i skogen en lång runda. Fast halvvägs fick matte sätta sig på en sten och vila för hon blev så slut. Det har aldrig hänt förr och jag blev först lite orolig och undrade vad som felades men sedan tuffade hon igång sig igen. Hon var väl lite trött efter allt skrivande kan jag tänka.

På kvällen åkte vi till Lomma för att träna lite och sedan skulle matte och Ann på något möte där. Jag smet lite på träningen, var full av energi och hade svårt att sköta mig. Jag hälsade på instruktör Karins hund Lennart men han var inte så glad att jag kom fräsande. Elliot är ju alltid välkomnande men knappast hans matte som igår fick tag i mig och gormade. Då tyckte jag det var bäst att bege mig tillbaka till matte som faktiskt bara stod och väntade och inte gapade alls igår.

Efter lite vila i bilen när matte var inne i klubbstugan så körde vi till Lund. Matte skulle in om en god vän och säga hej....Vi kom därifrån klockan TOLV på natten. Vad är det för ordning? Nu är hon i och för sig väldans trevlig den där tvåbeningen men det var väl ändå lite att ta i. Jag var trött och letade efter sovplats där men det är inte så lätt när man inte känner sig riktigt hemma att komma till ro helt.

Såklart var matte sedan uppe och fnattade runt till klockan tre inatt. Men då låg jag åtminstone i min säng och vilade. Nåväl, idag är en ny dag men jag betvivlar att tiderna blir mindre konstiga. Matte ska snart iväg till Malmö för någon slags muntlig examinsation som hon inte verkar så väldigt uppjagad inför utan tvärtom rätt så lugn så det kan nog inte vara så farligt.

Vet inte vad som händer ikväll. Men vi får väl se. Alltid blir det väl något.

Klockan elva mötte vi upp Elliot och Ann vid Nilssons Möbler i Svedala och körde bort till brukshundsklubben. Matte är ju medlem där också för vi tränar där ibland när det känns långt att åka till Lomma. Där tränade vi igenom alla moment och matte fick lite bra tips på hur hon ska få mig att bli bättre och det hela gick faktiskt ganska bra fast jag hade lite bus i benen. Det var dels länge sedan vi tränade och länge sedan jag fick springa ordentligt.

Efter tränandet åkte vi in i våra burar och Elliot såg lite snopen ut, som att han trodde det var slut redan. Men nänä...jag visste att vi skulle ut i skogen. Vi parkerade vid scoutstugan som inte liger så värst långt härifrån och traskade genom skogen, längs sjön och sedan ut på skogsvägen. Det är en härlig runda tycker jag för det känns som att man är långt in i skogen fast egentligen är det inte så långt. Nåväl,. vi blev släppta och sprang som tusan och busade. Som tur var satt all päls kvar (Elliot har ju blivit av med en tuss där tidigare). Sedan kopplades vi lite men snart fick vi härja igen.

Efter en stund kom vi till ett stort militärförråd. Där stod beväpnade militärmänniskor och vi trodde först inte att vi skulle få passera utan matte planerade en annan väg. Men så visade det sig att vi ändå kunde få gå förbi med eskort. Det var jättespännande tyckte jag (och drog i kopplet till mattes missnöje). Tyvärr kunde vi inte ta foton för då hade de nog blivit sura. Tydligen flyttade de grejor och det kan inte ha varit vilka prylar som helst.

Vi fick springa lösa lite till innan vi kom till förråden som håller på att rivas. Vägen var alldeles lerig och sönderkörd och så här såg det ut:


Titta som tvåbeningarna gör i min skog...

Efter denna passage blev det lugnare, vi kunde springa en omgång till innan vi började närma oss scoutstugan och bilarna. Då var vi ganska trötta (fast vi kunde fortfarande dra i kopplet). Väl vid bilarna fick jag flera bitar struts med mig hem

Det var välbehövligt spring och en härlig tur. Jag som var orolig i början av veckan att jag inte skulle få något kul. Det var ju helt i onödan.