Lite av varje
Nu är vi rätt möra båda jag och Matte. Redo för sängen. Imorgon jobbar Matte på förmiddagen. Sen ska vi till Lisa och på kvällen är det förberedelser för Stockholmstripp.
So long!
/Lakkan
Matte friskförklarad
Både igår och idag har Matte gästat sjukvården som patient istället för personal. Resultatet är att hon nu har genomgått besiktningen utan anmärkning och är därför friskförklarad. Det tycker vi alla är väldigt glädjande. Nu kan vi köra för fullt igen med träning och annat lajbans. Fast riktigt så blev det inte ikväll för det var kallt och efter tio minuter så tjöt Matte att hennes fingrar höll på att trilla av. Samma visa... och ändå har hon fått så fina värmare i present. Men tydligen var det för kallt ändå. Jaja, det kommer väl varmare tider, huvudsaken hälsan är som den ska.
För min del har jag inträtt i tre veckors kompisisolering på grund av ännu ett absolut superonödigt löp. Men Matte tröstar mig med att vi ska träna ändå och hitta på roligheter även om vi får göra det på egen hand/tass. Och så ska vi ju till Stockholm nästa vecka. Dagismatte får nog stränga förhållningsregler att vakta mig mot glada grabbar. Matte ska ju nämligen på kurs och för att jag ska få den bästa omvårdnaden tar vi med oss Dagismatte på resan. Vildhusse får vara hemma och passa husen! Han är förresten i full färd med att elda upp resterna av vår risiga granhäck. Här går det undan. Snart har vi utsikt över hagen från två håll. Bilder kommer så småningom.
Nä, det blir nog en tidig kväll. Det är ansträngande att vara patient säger Matte.
Sjukstuga
Hastigt och olustigt blev det sjukhstuga i söndags. Matte kom och hämtade mig från Nattis och sedan travade vi runt sjön och skulle ta en extra liten runda innan vi hämtade upp Dagismatte som skulle passa mig medan Matte hjälpte till med trädfällning på Solgläntan. Men så blev det inte alls. För plötsligt låg Matte på marken och gick inte att väcka. Jag såg inte precis hur det gick till, om hon halkade eller bara ramlade ihop. Först efter en halvtimme fick jag och telefonen liv i henne. Turligt nog hade hon ju meddelat Dagismatte att vi skulle komma och när vi inte kom blev det ju oro i bygget.
Snabbt blev vi upphämtade och hemkörda. Matte åkte ner i sängen för hon var ju rätt kall. Och jädrans vad ont i skallen hon hade. Den hade fått sig en ordentlig törn. Det ledde till att ingen mat eller dryck fick vara kvar i magen heller. Det var till och med så illa att inte Matte kunde få ut med mig senare på dagen utan det fick Dagismatte göra!
Igår var det risigt värre också. Fortfarande inget som fick stanna i magen förrän senare på kvällen när Dagismatte hade lagat "snällmat" dvs kyckling, ris och sås. Idag har det blivit något bättre men Matte orkar inte vara igång mer än en stund i taget sen måste hon vila. Elliot kom en sväng och piggade upp min tillvaro och det var välkommet!
Imorgon ska Matte till Doktorn. För hon är inget bra på att ta hand om sig själv ju. Det får ju undersökas så allt är som det ska vara. Något jobb blev det inte inatt tack och lov. Det går ju inte när man är så risig. Och jag är glad att Matte är hemma så jag kan vaka över henne. Usch så otäckt det var när jag inte fick liv i henne trots att jag puffade, knuffade och slickade henne. Det vill jag aldrig vara med om igen!
För att pigga upp denna rapport lite avslutar jag med att visa vad jag fick av Walle i alla hjärtans dag present och hur jag tog mig an presenten med liv och lust. 
Dagarna går!
Veckan har varit innehållsrik. I tisdags kväll höll vi till hemmavid, det blev ganska sent innan vi gått vår kvällsrunda. Sedan i onsdags kväll var vi bjudna till Elliots på mat, tur på mossen och sedan myskväll. Väldans trevligt hade vi tyckte både jag och Matte.
Igår bar det av till blåsiga Lomma en tur för träning. Det gick finfint med träningen trots blåsten men vi blev inte så långvariga där utan skyndade hem, gick en tur och sedan in i stugvärmen. Idag hann vi också träna en tur innan det blev mörkt och det är ju toppen att vi kommer igång lite mer tycker jag. Sen att jag råkade ge Matte en liten fläskläpp idag för att jag var ivrig och glad det kan ju inte hjälpas. Hon ojade sig men sen tycker jag ändå inte det ser så illa ut.
Nä, nu är jag mätt och go och längtar allt till sängen.
Natti-natti
/Lakkan
Isande vindar
Jag fröst knappst, istället var jag supertaggad och hade skitlajbans. Och tänk så bra det blir när Matte får ordentliga instruktioner om min träning och inte bara hittar på själv för då går det inte alls så bra. Men hon gör så gott hon kan, det får man ju trösta sig med :O)
Igår hade vi besök av Zico-bus med Matte och vi spårade här i krokarna. Det var kuligt men jag hade inte riktigt tid med alla pinnarna och det var Matte en smula gnällig över. Men jag hade det jättekul med eller utan rätt antal pinnar!
Här är jag med min slut troffé
Och här är Matte och två glada flattar:
Till slut dragkamp om Ludde Lång (som jag faktiskt fått av Zico en gång men det har han nog glömt :O)
Nu väntar snart sängen för det är bara tidiga morgnar denna veckan :O( Och långa dagar förutom kanske fredag. Men det gäller att inte hänga läpp för det.
Natti-natti
/Lakkan
Soligt på Solgläntan
En härlig runda förutom en grupp konstiga tvåbeningar vars hundar rök ihop rejält?! Vi tog oss förbi utan att hamna i klistret. Väl hemma igen tog jag mig an ett smaskigt ben jag fått av Elliot.
Matte härjade runt med städning. Men när hon äntligen tröttnade var det dags för besök av Elliot med Matte. Jag väntade.
En tvåtimmarsrunda i skogen blev det och vi sprang så klart som tusan. Tyckte att Elliot luktade lite annorlunda och det visade sig att han åkt på bad i torsdags. Men efter lite mysiga rullningar i skogen luktade han som vanligt igen.
Efter långturen blev man allt lite trötter. Lite vila kändes skönt. Sedan åkte vi och handlade lite, därefter korvgrillning på Dagis och nu hemma. En riktigt bra dag tycker jag allt det har varit!
Natti-natti
/Lakkan
Mitt i veckan
Igår kväll åkte vi till Lomma och tränade en bra stund, sedan fick jag vänta på Matte som var på möte. Men efter det fick jag leka med Elliot när vi gick kvällsrunda tillsammans på hans Mosse. Så jag var inte så olyckligt lottad ändå.
Ikväll hinner vi väl inte med så väldans mycket för klockan är redan nio och vi kom hem från en lång runda bara för en stund sedan.
Natti-natti!
Vildhunden vädrar vår
Igår var det Nattis för mig. Idag har jag varit med Matte och hon fixade spår till mig. Superkul. Lite hastig i början bara för jag var så ivrig och missade då en pinne men annars gick det bra. Sen i eftermiddags kom Ann & Elliot ut och vi gick en skön långtur upp mot Sturup där det inte är så mycket folk alls. Efter det har jag vilat mig ett par timmar men nu vädrar jag att det är korvtorkning på gång i ugnen. Mums.
Imorgon ska vi till Lisa. Vi har tränat dåligt i veckan men det har ju sina skäl och det får vara som det är. Det ska bli kul ändå. Och imorgon kväll ska jag hyra in mig hos Elliots medan Matte och Dagismatte ska gå på bio.
Men först en lång skön natts sömn!
Tass & kram
/Lakkan
Saknad
Mina vänner gör sitt bästa för att pigga upp mig. I onsdags eftermiddag var ju Elliot här och busade med mig på en långrunda. Ikväll var vi i Malmö på en korvarunda som förvisso slutade med en burgare för Casinogrillen svek oss återigen med sina begränsade vinteröppettider. Men burgaren smakade fint ändå. Blöta blev vi men vad gör det? Igår åkte vi en tur till Lomma och tränade men det fick ett snabbt slut när det började åska. Mitt i vintern. Konstigt.
Så visst, vardagen måste gå vidare. Men det är vissa saker som bekymrar mig extra mycket. Såna saker som Knappen och jag gjort ihop. Som när jag fyller år till exempel. Vem ska nu äta tårta med mig på Solgläntan? Och när vi grillar korv på Dagis, ska jag äta korv själv då utan kompis? Och tänkt till sommaren, ska jag ligga själv i min håla under buskarna? Där brukade vi ju ligga tillsammans och kika. För att inte tala om nästa jul. Benkalendern blir inte densamma utan Knappen :( Och det finns säkert massor med andra saker som dyker upp där jag inte riktigt vet vad jag ska ta mig till.
Nä, nu blev jag dyster till sinnes igen. Varför måste det vara så knasigt. Knappen var ju alltid här. Nu är han inte alls här. Det är bedrövligt. Och att han inte gillade mina pussar tror jag egentligen inte på. Han var säkert bara blyg.
/Lakrits
Min vän har rest vidare
Men igår kväll fick han somna in från den här världen och resa vidare. Han somnade som om det var vilken kväll som helst. Fast han vaknade inte mer. Han fick ett stort grisöra med sig på vägen och min lille tupp som är den enda sak som Knappen någonsin har burit för han skulle sno den från mig för att jag fick för mycket uppmärksamhet. Han var så söt min Knappkompis. Så gammal och klok men alltmer trött och ofta suckade han över att benen inte riktigt bar, att det var så svårt att komma upp och att många dagar var för jobbiga. Men han var glad också in i det sista. Glad över sin Matte, glad när vi kom, han ville gå ut fast han inte kunde så bra och han tyckte om godis. De sista dagarna fick han allt han kunde få. Och Dagismatte har älskat honom som sin allra käraste Knapp.
Jag saknar min vän men Matte säger att han har rest vidare till Regnbågslandet. Där får han träffa andra som rest vidare och där har man sällskap medan man väntar på andra man känner och tycker om. I regnbågslandet är det alltid vår. Dagarna går fort, grisörat räcker än. I Regnbågslandet har ingen ont och alla springer över ängarna och har det bra. Jag tror att min gamle spår-Ingvar håller ett vakande öga över Knappen för han är säkert där och tar hand om alla hundar.
Dagismatte och Matte har varit jätteledsna. Jag är med dom och tröstar så gott jag kan. Matte säger att en dag när hon orkar och inte är lika ledsen längre ska hon skriva om Knappens liv och historia. För han var med i många år min gamle vän, närmare bestämt över tretton år. Det är länge. Jättelänge.
Sov gott i natt och alla andra nätter Knappen.
/Din vän Lakrits
p.s. hälsa Ingvar från mej
