Vildhunden

Idag har det faktiskt varit busväder. Regnet skvalade ur stuprören i förmiddags så det blev en del innevistelse men det gjorde alls inget för Dagismatte stekte lever och biffar. Jag satt troget i köket och övervakade och väntade. Och den som väntar på något gott får utdelning till slut.

I eftermiddags har vi sedan varit ute i trädgården och kollat runt en del. Fast Dagismatte har haft ont i sitt knä så det blev inte så mycket jobbat. Jag var lite svårflörtad på promenaden, tyckte det kändes konstigt att inte Knappen och Vildhusse var med. Dagismatte försökte locka med mig och det gick en bit men sedan ledsnade hon när jag inte ville och knäet bråkade. Jag hoppas hon inte tar det personligt men jag är känslig för förändringar och vill gärna ha saker och ting som de brukar vara.

När Matte kom blev det en tur runt Ekholmssjön och sedan var det mörkt. Vi hann knappt hem innan det var svårt att se. Nu ska jag vila mig. Jag har vilat mycket innan idag också, det tar faktiskt mer på krafterna att resa än vad man kan tro.

Halv åtta gick tåget till Stockholm från Lund. Dagismatte var så snäll och körde oss och följde oss till tåget och vinkade av. Det gillar jag för jag blir så orolig om hon lämnar oss redan på perrongen.

Den här gången fick jag resesällskap precis intill. Det kom en lapphund som var helt vit och lade sig bredvid. Ja, först var det lite rörigt för några andra hade tagit våra platser men de fick flytta. Men så lade vi oss till ro. Vi hälsade lite stillsamt, det var en tjej på tre år. Hon var van resenär för hon veckorpendlade med sin matte. Fast denna gången åkte henne Lillhusse med henne. De var så söta ihop. Under resan låg jag och vitlappen svans mot svans och jag hade till och med mina bakben på hennes rumpa en stund när jag låg utsträckt. Det var mysigt att ligga så nära tycker jag. Vi sov mest och även Matte slumrade lite efter att ha läst en stund. Där var en kvinna som pratade mest hela tiden och en annan som snackade i telefon högljutt men det får man helt enkelt försöka ignorera. Strax innan midnatt var vi uppe i Stockholm. Vi fick vänta en stund på Yster som hade blivit lite försenad men sedan kom hon med bil och det var ju skönt att komma snabbt hem till henne när klockan var så mycket. Det var ett kärt återseende, hon fick många pussar av mig.

Nu har Matte och jag varit ute på morgonrunda och jag har fått mat och Matte har haft frukost. Yster sover fortfarande men ska väl snart gå upp.

Ikväll träffades vi som går kursen vid sjöarna men så bar det av till Täckomatorp för där hade Kent redan riggat upp för kvällens träning. Det var kallt där redan när vi klev av bilen tyckte Matte som ändå hade fem lager kläder på sig. Jag frös inte men visst är det kyligt.

Idag var det först träning med Gert med en mystisk maskin som jag efter ett tag förstod skjöt iväg dummiesar. Det lät ett mellanting mellan pang och plopp när dummiesen for iväg. Jag skickades att hämta men tyckte dummyn var jättekonstig. Fast på andra och tredje försöket så hämtade jag den. Men den var inte alls lika trevlig som vanliga dummiesar (eller apportbocken för den delen som för tillfället är min favorit).

Station två var vilt som plockades upp och levererades till Matte om än med lite förfröjning. Kent jagade på mig lite en gång. Station två fick vi göra två gånger, först markeringar och sedan ett linjetag med en gömd fågel. Sammantaget gick det väl okej tyckte Matte.

Resten av tiden var det mycket väntan, lite snack och så hälsade jag på lite träningskompisar. Bara snabba noshälsningar för Matte tillät inget bus. Men jag fick en macka och det var mums mums. Och så väntade vi. Jag tycker det är roligare när man får hämta många dummiesar men denna gång fick det ju bli så här för att alla skulle kunna göra övningarna en och en.

Matte ska jobba imorgon och jag tror hon var lite ledsen över det när hon satt på sin ryggsäck. Matte är inte riktigt i form för det börjar bli höst på allvar och mörkare. Hon tycker väldigt illa om det. Första hösten med Matte tänkte jag inte så mycket på det. Jag var ännu valp och vi kände inte varandra så väl. Andra hösten märkte jag det men tänkte att det kunde vara en tillfällighet. Nu inser jag att Matte är så här på hösten. Fast vi har det väldigt mysigt ihop, vi sover hela nätterna tätt intill varandra, myser på morgnarna, myser på kvällarna innan vi somnar och så. Men Matte är hängig och jag är också lite trötter faktiskt. Det blir jag alltid när jag har löpt. Men nåväl, då passar vi väl bra ihop. Fast det gör vi väl alltid. 

Nu är det snart sängen som gäller. Matte säger att man skulle lägga sig och sätta klockan på mars månad. Fast så länge vet jag inte om jag kan hålla mig, jag tror jag behöver ut och göra ifrån mig emellanåt och lite väl hungrigt skulle det nog bli.  

Mitt i natten hämtade Matte sina föräldrar på flytplatsen. Resan hade gått lyckligt och de var glada att komma hem igen. De fick ett glatt mottagande av mig och Knappen som fick vänta hemma för vi fick inte plats i bilen tillsammans med alla väskorna. Det var härligt att ha dem hemma igen och att allt är som vanligt. Men natten blev för stökig för mig så tidigt i morse mådde jag lite illa och fick ta en lov i trädgården. Men sedan somnade vi om igen fast telefonen väckte oss vid åttasnåret. Men vi somnade en gång till och vaknade utvilade. Vi var ju tvugna att njuta fullt ut av sista sovmorgonen. För imorgon är allt verkligen som vanligt för Matte ska till jobbet. Fast hon börjar redan planera för nästa ledighet i november innan hon slutar på det där stället hon jobbar på.

Ikväll är det jaktkurs. Bara denna och en gång till sedan är den kursen slut. Tiden går fort. Imorgon kväll blir det Lommaträning om allt går enligt planerna. Allt tillbaka i sina vanliga gängor igen. Lite synd tycker jag för jag gillar skarpt när Matte är ledig. Men jag har det ju bra nu när Dagismatte och Vildhusse är tillbaka igen från semestern och jag kan vara med dem på dagarna.

Vi har varit mycket utomhus idag. Det blev ju en jättefin dag men det känns att det är höst nu. Jag märker att jag inte längre lika gärna hoppar i plurret. Jag är helt enkelt inte så varm. Matte snyftar över att solen går ner allt tidigare och går upp senare.

Det har varit en hemmadag idag. Skönt tycekr jag. Grisknorrar har förtärts utomhus, jag har kollat på Matte när hon har målat fönster och så har vi varit ute i skogen såklart. Ikväll fick jag och Knappen korv som Matte grillade i brasan och så stekte hon lever och förföriska dofter spred sig i köket.

Nä, nu tror jag bestämt vi ska krypa till kojs hela flocken, det verkar vara trötta ögon både här och där. Det kommer en ny dag imorgon.

Ikväll var det jaktkurs på Järavallen, gång fyra av sex. Tiden går fort. Det är höstaktigt nu. Mörkret kommer allt tidigare. Men vi hade ändå tur med vädret för det blev uppehåll trots ihärdigt regnande bara en stund innan. Jag hade ännu mer tur för Matte körde in om Satchmos i Lund på vägen och provianterade godis till mig och Knappen.

Det var en givande kväll tyckte både jag och Matte. Jag fick hälsa lite mer ordentligt på Wallander för första gången på länge. Till min besvikelse var han mest intresserad av min bakdel trots att jag var nybadad. Men han tvättade mitt vänsteröra och vi pussades lite så det var inte så illa. Vi kom i samma grupp idag. I vårt gäng var även Malin och Solo, Skott med husse Jimmy, Ellinore och hennes labbe  och så Berit och Vira. Stämningen var god och kvällen givande. Det tränades på höger/vänster hos Kent och hos Gert blev det linjetag, utsignal och lite markeringar. Gert hade synpunkter på Matte när det gäller mina avlämningar att hon trycker ner mig i tassarna när jag ska svänga runt och komma in. Istället ska jag tas emot med klang och jubel framför henne. Det kändes mycket bättre faktiskt och Matte tycker vi ska köra på den varianten i fortsättningen.

Denna gången var vi bättre rustade med fika. Där var till och med till Helene och Wallander. Jag fick en köttbullsmacka som satt finfint. Jag tyckte jag hade gjort mig förtjänt av lite extra för vi cyklade en runda innan idag utöver promenaderna.

Knappen välkomnade oss när vi kom från träningen. Han fick ju ligga själv men han verkar inte så ledsen för det. Vi fick ett grisöra var och Knappen satte en bit i halsen så Matte fick sticka ner halva armen och fiska upp biten. Han är för glupsk, det är därför det händer. Matte säger att han absolut inte får äta grisöron utan övervakning. Det får inte jag heller för en olycka kan ju hända även om man tuggar noga.

En mysig brasa sprakar i vardagsrummet och jag ska återvända dit för lite vila innan det är dags för sängen.  Mattes föräldrar ringde innan och fick lite rapport och berättade att det var varmt och skönt. Dagismatte hade visst lite kämpigt med huvudvärk men det går nog över. Det är väl resan som tog lite på krafterna när det blev så mycket väntan. De ringde mitt i natten och berättade att allt hade gått vägen och de var framme men det tar ju lite tid att hämta sig. Det vet jag efter våra Stockholmsturer. Dagen efter är jag riktigt trötter. Borta bra men hemma bäst, så är det ju.

Dagen började bra med långsovning och gull. Säkert en timme låg Matte och jag och myste och pratade och halvsov i sängen. Sedan kom vi igång så småningom med mat, promenad och annat nödvändigt. Efter det lagade Matte den bruna biabädden för den hade gått sönder i sömmarna på två ställen. Matte svor över kontaktlimmet som fastnade på fingrarna men bädden blev lagad och håller förhoppningsvis lite till innan den får bytas ut.

Efter att Matte hade tränat lite styrketräning med sina vikter (jag gillar dem inte för jag kom ivägen för skivstången en gång och fick mig en tjong) så tränade vi lite tillsammans. Några markeringar, varav en blev misslyckad för att jag inte såg vad Matte gjorde. Sedan kom herr And fram och det gick riktigt prima. Jag var snabb att hämta honom och höll hela vägen till Matte. Även när herr And hamnade i vatten gick det bra. Jag tycker det är så äckligt att inte få skaka sig och så ska man sitta ner också. Örk. Men allt för att göra Matte glader. Jag skakar mig så fort hon har tagit det jag har i munnen och det tycker hon är helt ok. Fattar inte riktigt men man kan ju inte hänga med på alla tvåbeningsresonnemang. 

Ikväll bar det av till Lomma en sväng för lite lydnadsträning. Där var gott om bilar och folk, det var nämligen kursstart. Jag fick syn på Elliot och skrek av glädje men tyvärr åkte han in i buren innan vi hann säga hej ordentligt så jag fick pussa på honom genom gallret. Han och Matte Ann skulle börja tävlingslydnadskurs idag. Kul, hoppas det gick bra för dem! Vi lämnade även lite fåglar till Carina och Toss som också var i Lomma ikväll. Men jag fick inte prata med Toss heller. Det är så trist nuförtiden. Jag längtar tills löperiet är över. Matte säger att det är klart till helgen och då ska jag badas sedan är det fritt fram igen för lek. 

Imorgon och resten av veckan är det jobb jobb jobb för Matte. Även fredag kväll och lördag. Stön. Jag tycker hon jobbar för mycket. Hon instämmer och säger att fler sovmorgnar med mig vore toppen. Men nu är det som det är. Ledighet blir det efter lördag för då ska ju Matte vara ledig när Dagismatte och Dagishusse åker på semester. Det blir härligt!

Matte har förresten bokat tågbiljett till Stockholm. Vi ska hälsa på där i slutet av september. Tänk att det redan är september. Den förste idag. Tiden går så fort. Matte är ledsen för att det går mot vinter, hon tycker det känns så tungt. Jag får försöka pigga upp henne.